Text

Datum 2020-05-05
Artikeltyp Aktuellt

Ålderns betydelse för kvinnlig fertilitet underskattas av unga

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Magdalena Mattebo

Magdalena Mattebo är lektor vid barnmorskeprogrammet. Den 5 maj är den internationella barnmorskedagen.

Många unga kvinnor och män underskattar ålderns betydelse för kvinnlig fruktsamhet och överskattar chanserna att få barn med hjälp av assisterad befruktning. Det gör unga till en sårbar grupp vad gäller reproduktiv och sexuell hälsa.

− Samtidigt finns det ett stort intresse bland unga att diskutera dessa frågor och det ger potential att öka kunskapen, säger Magdalena Mattebo, lektor på barnmorskeprogrammet vid MDH.

För att undersöka ungas kunskap om fertilitet har Magdalena Mattebo, tillsammans med forskare vid andra lärosäten, genomfört fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar i flera svenska städer. Studien visar att ungdomarna hade varierande kunskaper om sambandet mellan levnadsvanor och fruktsamhet. För att unga ska ha möjlighet att ta ansvar för sin reproduktiva hälsa är det viktigt att kunskapen i dessa frågor ökas i ett tidigt stadie.

− För att de ska kunna göra informerade val beträffande sin sexuella och reproduktiva hälsa krävs det att de tidigt får kunskap om hälsans och levnadsvanornas betydelse för fruktsamheten, säger Magdalena Mattebo.


Kunskap kan spridas i skolan

Ungdomarna i studien såg skolan som en naturlig arena med goda möjligheter för att ta till sig kunskapen. De flesta hade erfarenhet från någon form av sexualundervisning i skolan, men många upplevde att den oftast fokuserar på att undvika graviditeter. En del av ungdomarna menade därför att förmågan att bli gravid senare i livet överskattas.

− Ingen av ungdomarna kunde minnas att hälsa och fruktsamhet diskuterats i samband med sexualundervisningen. Däremot tyckte många av deltagarna att det är viktigt att diskutera och informera om att det finns ett samband mellan goda levnadsvanor och fertilitet. Ingen ville omedvetet utsätta sig själv för risker som skulle kunna äventyra förmågan att kunna bli gravid eller göra någon gravid i framtiden, säger Magdalena Mattebo.


Dialog viktigt

Samtidigt som ungdomarna betonade värdet av ökad kunskap i ung ålder, framfördes även farhågor om att det kan bidra till ytterligare stress i en redan pressad och kravfylld tillvaro. Ungdomarna påpekade därför att kunskapsspridning bör ske i sammanhang där dialog är möjligt, och på ett sätt som peppar ungdomarna med positiva och stärkande hälsobudskap.

Barnmorskor har stort förtroendekapital bland unga och ses ofta som en naturlig diskussionspart i sex- och samlevnadsfrågor. För att öka kunskapen bland unga skulle samtal om hälsa och levnadsvanor i relation till reproduktiv hälsa rutinmässigt kunna diskuteras på ungdomsmottagningar. Det skulle också kunna ingå som en del i skolsköterskans generella hälsosamtal i årskurs ett på gymnasiet samt i sex- och samlevnadsundervisningen.

− De ungas intresse för att diskutera den här typen av frågor visar potential för vidare utveckling av interventioner riktade till ungdomar i syfte att stärka deras kunskap och medvetenhet kring hälsa, levnadsvanor och fertilitet, säger Magdalena Mattebo.


Läs mer

Läs studien i sin helhet

Läs studien "Important but far away: adolescents’ beliefs, awareness and experiences of fertility and preconception health"

  • Datum 2020-05-05
  • Artikeltyp Aktuellt

Barnmorska - ett livsavgörande yrke

Ytterligare nio miljoner barnmorskor och sjuksköterskor behövs för att uppnå FN:s globala mål om god hälsa och välbefinnande för alla. WHO har därför utsett år 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år.

om Barnmorska - ett livsavgörande yrke