Text

Datum 2020-06-10
Artikeltyp Aktuellt

Jämlik hälsa viktigt i coronatider

När Inkludera Mera sände sitt första av tre planerade avsnitt låg fullt fokus på hur coronakrisen påverkar barn och unga. Både positiva och negativa sidor av krisen diskuterades i det timmeslånga programmet där sakkunniga, forskare och ungdomar kom till tals.

En av flera ungdomar som delade sina tankar i programmet var Oscar Ågren, som trots omständigheterna mått bra under våren.

− Personligen har jag påverkats positivt. Jag är ganska introvert och optimistisk av mig och de sidorna har fått lysa och jag har mått bra trots restriktionerna. Samtidigt är man skraj och orolig över hur det här kommer att utvecklas, säger han.

Oscar Ågren, gymnasielev, intervjuas utomhus.

Oscar Ågren


Jämlik hälsa viktigt

Fredrik Söderqvist, epidemiolog vid Region Västmanland, har följt barn och ungdomars hälsa under en längre tid. Han betonade att god hälsa i befolkningen, och i en särskild grupp som barn och unga, alltid är viktigt. Extra viktig är hälsan i coronatider.

− Att ha en god hälsa är som en extra buffert av resurser. Idag ser vi på hälsan som en resurs som har stor betydelse för hur vi hanterar både svårigheter och möjligheter i vår vardag. I en sådan här tid tror jag därför att god hälsa bland unga har extra stor betydelse, säger han.

Fredrik Söderqvist

Fredrik Söderqvist

Fredrik Söderqvist berättar också att det inte bara är viktigt att många mår bra, utan även att det är viktigt med en jämlik hälsa med små skillnader mellan olika sociala grupper.

− Det ska vara så lite skillnad mellan olika grupper av unga som möjligt. Har vi en god hälsa generellt och så lite skillnader som möjligt mellan olika grupper, då har vi också goda förutsättningar att som samhälle hantera den här utmaningen vi står inför.

Han berättar att olika sociala grupper har olika behov. Hur coronakrisen påverkar ungdomarna skiljer sig därför från person till person. En del kan tycka att det är skönt att vara mer i hemmet, medan andra har svåra hemförhållanden där mer tid i hemmet kan leda till ohälsa.

Anna-Maarit Tirkkonen, kommunstrateg i Eskilstuna kommun, delade Fredrik Söderqvists bild.

− Krisen slår hårt mot jobb och ekonomi och det ger direkt påverkan på olika grupper, särskilt mot de grupper som redan innan hade en socioekonomiskt svagare position, och det påverkar särskilt barnen, säger hon.

Anna-Maarit Tirkkonen berättar att man vid tidigare kriser har sett en ökad risk för psykisk ohälsa och även att våldsutsattheten ökar när mer tid spenderas i hemmet.

− I Eskilstuna finns skillnader mellan olika områden. Det finns risk att skillnaderna ökar under krisen, det behöver vi vara uppmärksamma på.

Anna-Maarit Tirkkonen intervjuas av Jimmy Larsson.

Anna-Maarit Tirkkonen intervjuas av Jimmy Larsson


”Hittat tillbaka till skolan”

Alla coronakrisens effekter är lyckligtvis inte negativa.

− Det blir en mörk bild, men det är klart att det finns ljuspunkter också. Bland de som haft undervisning digitalt i hemmet har flera hittat tillbaka till skolan. Många har tyckt det fungerat bra att sitta hemma och har producerat mer. Dessa elever kanske inte trivs så bra i skolan eller har andra sociala svårigheter som gör att det funkar bättre hemifrån, säger Anna-Maarit Tirkkonen.

Samma linje är Stefan Remne, gymnasiechef i Västerås stad, inne på:

− Vissa elever har större närvaro och har lyckats bättre än tidigare, det är erfarenheter vi måste ta med och vi behöver titta på hur vi kan dra nytta av det här för att kunna nå en ännu större bredd av elever.


Dialog med ungdomar

I Västerås stad har två digitala ungdomsdialoger genomförts där unga mellan 12-20 år fått beskriva hur de mår med några ord.

− De vanligaste orden var orolig och ensam, säger Anna Björkman, som jobbar som projektledare inom Västerås stad.

Hon berättade att skolan är en viktig social plats för ungdomar. När mer tid spenderas i hemmet känner sig fler ensamma. Det var något många av programmets deltagare betonade och även något Maryan Abdirahman, som läser vid ABB industrigymnasium, också upplever.

− För just mig har det begränsat socialiseringen. Jag har inte kunnat gå i skolan på samma sätt, inte kunnat träffa vänner lika ofta, inte gå på restaurang och allt det har främst gjort att man känt sig lite ensam, säger hon.

Men krisen har också medfört ett par positva konsekvenser.

− Det har varit positivt att jag kunnat spendera mycket tid med min familj och mina nära vänner, säger Maryan Abdirahman.

Maryan Abdirahman intervjuas utomhus.

Maryan Abdirahman