Text

2020-08-04

Ökat antal skadade gångtrafikanter i Västmanland

Aktuellt

Trots en vision om att ingen ska skadas allvarligt i trafiken ökade antalet svårt skadade gångtrafikanter under perioden 2003-2014 i Västmanland. Det visar forskning vid Mälardalens högskola (MDH).

− Per 100 000 invånare fördubblades antalet oskyddade trafikanter som skadades allvarligt på kommunala vägar, gång- och cykelbanor samt trottoarer, säger Astrid Värnild, doktorand inom hälsa och välfärd vid MDH.

År 1997 infördes en vision om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Kommuner har sedan dess haft möjlighet att sänka hastigheten på vägar i stadsmiljö samt göra andra hastighetsdämpande insatser, som att bygga rondeller, avsmalningar och förhöjningar. Trots att hastighetsdämpande insatser genomförts visar Astrid Värnilds forskning, som bygger på data från sjukvården i Västmanlands län under perioden 2003-2017, att antalet allvarligt skadade ökat på och vid sidan av de kommunala vägarna. Det gäller oskyddade trafikanter, främst cyklister och gångtrafikanter.

− Mellan 2003-2014 fördubblades antalet allvarligt skadade oskyddade trafikanter per 100 000 invånare på de kommunala vägarna medan ökningen var ännu kraftigare på gång och cykelvägar samt trottoarer, säger Astrid Värnild. Visionen har främst minskat antalet skadade bilister och haft fokus på vägen.

Forskningen visar att snittåldern på de oskyddade trafikanterna som skadades svårt ökade under perioden.

− I genomsnitt ökade åldern för allvarligt skadade gångtrafikanter från 60 till 69 år och för cyklister från 53 till 65 år i Västmanland, säger Astrid Värnild, som menar att den stora 40-talistgenerationen och en ökad livslängd haft inverkan på att snittåldern på allvarligt skadade gångtrafikanter och cyklister stigit.

 

Flest skadas i stadsmiljö

Av alla typer av vägtrafikanter som skadades allvarligt i Västmanland 2003-2014 inträffade 60 procent av olyckorna i stadsmiljö. I den statistiken är även gångtrafikanter som skadades i singelolyckor inkluderade.

− En viktig anledning är att 88 procent av Västmanlands befolkning bor i tätorter. Det är främst där man går och cyklar, säger Astrid Värnild.

 

Minskade siffror på nationella vägar

Bilister skadades allvarligt främst på landsbygden 2003-2014, där insatser på de nationella vägarna gjorde att antalet skadade bilister per 100 000 invånare minskade.

− På nationella vägar har staten byggt mittseparerade vägar, satt upp hastighetskameror och genomfört hastighetsförändringar, säger Astrid Värnild.