Text

2020-04-07

Varför ökar psykisk ohälsa?

Aktuellt
Genrebild på person som sitter vid ett fönster

Trots att den psykiska ohälsan länge ökat bland unga saknas det tydliga vetenskapliga svar på varför fler och fler mår sämre. I ett nytt projekt ska forskare vid MDH fylla kunskapsluckorna och dessutom ta reda på om de psykiska besvären följer med upp i vuxen ålder.

Både svenska och internationella studier visar att dagens ungdomar, särskilt tjejer, känner sig mer nedstämda än tidigare generationer.

− Det har skett en progressiv försämring av ungdomars psykiska hälsa de senaste tre årtiondena. Men orsakerna till detta är i stort sett okända, säger Fabrizia Giannotta, docent och lektor i folkhälsovetenskap vid MDH.

I det nya projektet ska forskarna kartlägga hur livsstilsfaktorer, som exempelvis fysisk aktivitet, sömnvanor och medieanvändning påverkar depression och psykosomatiska symptom. Forskarna ska även undersöka interpersonella faktorer, som relationer med föräldrar, kompisar och lärare. Individuella egenskaper, som exempelvis kön, kommer också att kartläggas.

− Vi ska dessutom undersöka huruvida ungdomars psykiska ohälsa kvarstår i vuxen ålder, och i vilken utsträckning ohälsan övergår till internaliserande psykiska sjukdomar, säger Fabrizia Giannotta, som leder projektet som FORTE finansierar med 3,9 miljoner kronor.


Studie i Västmanland

Projektet är ett resultat av nära samverkan mellan Centrum för Klinisk Forskning (CKF) och akademin för hälsa, vård och välfärd vid MDH. Datan som ska analyseras kommer från två projekt som genomförts av Kent Nilsson, professor och föreståndare för CKF. De två projekten har haft som syfte att undersöka ungdomars hälsa i Västmanland.

Den första studien är en totalundersökning som distribuerats vartannat år till alla elever i årskurs 9 i Västmanland, från 2004 till 2016.

I den andra studien har ungdomar, födda 1997 och 1999, svarat på ett och samma frågeformulär tre gånger med två års mellanrum, från året de fyllde 15 respektive 17 år.

Av den data som Kent Nilsson samlat har flera andra projekt gjorts. Läs mer om dem här.länk till annan webbplats

Projektet löper från den 1 april 2020 och tre år framåt.

− Projektet ska ge ny information som kan förbättra insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa bland unga, säger Fabrizia Giannotta.

I projektgruppen samverkar forskare från MDH, Stockholms universitet och Centrum för klinisk forskning i Västerås.


Läs mer

Hon vill förebygga psykisk ohälsa bland unga

– Psykisk ohälsa är ett allvarligt och växande problem och jag vill vara med och göra skillnad. Utbildningen ger mig möjligheten att i framtiden arbeta hälsofrämjande för att fler unga ska må bra, säger Jessica Blomqvist

Läs mer

MDH bedriver både forskning och utbildning inom folkhälsovetenskap. För dig som vill arbeta med att främja hälsa och är intresserad av hur människors livsstil och hälsa påverkar samhället, finns det folkhälsovetenskapliga programmet.

Utbildningen har fokus på livsstil och social hållbar utveckling och studeras i Västerås. Programmet är nära kopplat till forskargruppen Hållbar livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Anmäl dig senast 15 april.

Program

Folkhälsovetenskapliga programmet - livsstil och social hållbar utveckling

  • Högskolepoäng 180 HP
  • Omfattning 3 år (heltid)
  • Nivå Grundnivå
  • Plats Västerås