Forskning som ger ringar på vattnet

Kön ringlade lång när personal från Gransångarens förskola skulle berätta om hur de med hjälp av Martina Norlings forskningsprojekt hos MDH utvecklat sin sociala språkmiljö och hittat nya arbetssätt för att främja bland annat flerspråkighet.

– Det är precis det här vi vill med ett forskningsprojekt – att det ska bli ringar på vattnet, säger Martina Norling som är universitetslektor i pedagogik vid MDH.

Det var mer än ett år sedan projektet avslutades men när Västerås stad i veckan höll kompetensutvecklingsdag för förskollärare på Aros Congress Center var arbetet på Gransångaren ett av de goda exempel som valts ut för att inspirera andra.

– Hur ska vi kunna hjälpa barn att utveckla sitt modersmål om det inte är svenska? Vi behövde fortbildning och forskning, säger Åsa Salomonsson som är förskollärare på Gransångarens förskola.

Vetenskaplig grund

– Det finns alltid en risk att hamna i att motivera ett visst arbetssätt med att vi tror det är bra eller ”så har vi alltid gjort”. I projektet tog vi istället tankar/metoder och testade dem mot beprövad kunskap, det vill säga vad forskningen säger, för att se om uppfattningen av vad som fungerar bra verkligen stämmer, säger Martina Norling.

I projektet ingick förutom Gransångaren även Pettersbergs förskola och förskolor i Skiftinge i Eskilstuna. Personalen som deltog fick läsa in sig på aktuellt mycket forskning. De använde sig också av Martina Norlings analysverktyg där de genom att studera filmer av sig själva i olika undervisningssituationer kunde avgöra vad de skulle lägga fokus på att utveckla.

– Vi såg att det saknades symboler, bilder, text och IKT. Det tillsammans med förhållningssätt som uppmuntrar barn att använda flera språk blev våra prioriteringsområden på Gransångaren, säger förskollärare Evi Hidefjäll.

Social och fysisk miljö

Efter det att den 22 månader långa projekttiden nått sitt slut har Evi Hidefjäll och Åsa Salomonsson fortsatt att utveckla verksamheten i linje med att främja språk, flerspråkighet och läs- och skriv i förskolan. Förändringar i den sociala och den fysiska miljön går hand i hand. Symboler och bilder har börjat användas som samtalsstartare och för att väcka igenkänning och nyfikenhet hos barnen. Föräldrarna har involverats och hjälpt till att översätta räkneord samt de ord barnen använder oftast i förskolan. I den fysiska miljön fylls väggarna med bilder som föreställer djur, vardagsföremål och kläder, med ordet utskrivet i text bredvid. I hallen hälsas välkommen på alla förskolans språk och personalen har med avstamp i barnens erfarenheter börjat uppmuntra de flerspråkiga barnen att säga orden också på sitt modersmål.

– Vi kan inte lära dem deras modersmål men vi kan vara nyfikna. Barnen vill gärna berätta vad det heter på deras modersmål bara de känner att de får. Vi försöker fånga upp det på ett lustfyllt sätt i sånger och på andra sätt. När till exempel Kalle Anka ropar på mamma i sången kan vi använda ordet för mamma på deras språk istället, säger Evi Hidefjäll.

– Vi har lärt oss att se modersmål som en kommunikativ kompetens och en resurs, säger Åsa Salomonsson.

Långsiktig förändring

Martina Norling skulle gärna se fler sådana här långsiktiga projekt i förskolan. För att ett arbetssätt ska kunna implementeras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet menar hon att det krävs åtminstone två års tid.

– Det är den tid det tar att först lära sig tänka om, pröva och utveckla sitt eget arbetssätt och därefter sprida det vidare bland kollegorna. För att sprida det på ett systematiskt sätt, så det kan sätta sig och man sedan håller kvar vid det krävs det ytterligare ett år, säger hon.