Utbildningsplan - Statsvetarprogrammet

Programkod: GKV06
Giltig från: HT17 HT16
Beslutsinstans: Fakultetsnämnden
Behörighet:

Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5).

Diarienummer: 2017/0075
Akademi: EST
Fastställandedatum: 2015-09-10
Reviderad: 2017-02-08

Mål

Det övergripande målet med Statsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster inom både offentlig och privat verksamhet lokalt/regionalt, nationellt och internationellt. Syftet är även att ge djupa kunskaper inom statsvetenskap, som förbereder de studerande för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen.

Kunskap och förståelse

Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:
 

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:
 

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:
 

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Undervisningsspråk

Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Den kurslitteratur som används är dock till stor del engelskspråkig även om omfattningen varierar mellan olika kurser.
 

Innehåll


Statsvetarprogrammet ges med statsvetenskap som huvudområde. Kurserna leder till en examen, med möjligheter att tillgodoräkna motsvarande kurser från andra lärosäten. Utbildningen ger ett statsvetenskapligt djup, med kompletterande kurser i företagsekonomi, juridik, utvärdering, samhällsekonomi och statistik samt möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning eller utlandsstudier. Flera av de kompletterande kurserna är liksom statsvetenskapsämnet i hög grad inriktade mot frågor som rör styrning: politisk, ekonomisk och
juridisk. Målet är att de blivande statsvetarna professionellt ska kunna utföra kvalificerade administrativa uppdrag och utredningsarbeten i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv.
 
I utbildningen ingår:

År 1
Under det första året läser studenten en inledande kurs i statsvetenskap samt kurser i verksamhetsstyrning, organisation och ledarskap, och juridik. Den första kursen betonar offentlig förvaltning som en viktig del i statsvetenskap. Kurserna i verksamhetsstyrning och organisation och ledarskap ger en introduktion till för programmet relevanta delar av företagsekonomiämnet. Kurserna i juridik ger en introduktion till det juridiska området respektive särskilda kunskaper i förvaltningsrätt.
 
År 2
Under det andra året fördjupas det statsvetenskapliga ämnesinnehållet med en fortsättningskurs i statsvetenskap där kursmomentet ”Demokratins problem” får stort utrymme och behandlar teorier om demokrati och dess olika modeller, frågor om politisk påverkan i olika former såsom politisk kommunikation och opinionsbildning, intresseorganisationers roll och lobbying, governance/ nätverksstyrning – det senare också ur ett EU-perspektiv. Under andra året finns det också kurser i utvärdering, samhällsekonomi och statistik som fördjupar och breddar kunskaperna, bland annat när det gäller styrning av olika verksamheter.
 
År 3
Det tredje året inleds med en termin med valfria kurser. En kurs i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds under denna termin i mån av plats och där studentens eget initiativ är ett kursmoment. I övrigt finns det möjligheter att läsa kurser inom ekonomi och samhällsvetenskap som finns i MDH:s kursutbud. Exempel på kurser kan vara kurser i nationalekonomi, sociologi och projektledning. Under denna termin finns också möjlighet till utlandsstudier utifrån studentens egna initiativ. Tredje året avslutas med en fördjupningskurs i statsvetenskap där en kandidatuppsats i statsvetenskap ingår.
 
Årskurs 1
Statsvetenskap:
Statsvetenskap 1-30, 30 hp

Företagsekonomi:
Verksamhetsstyrning i offentlig sektor, 7,5 hp
Organisation och ledarskap, 7,5 hp

Handelsrätt:
Grundläggande juridik, 7.5 hp
Förvaltningsrätt, 7.5 hp
 
Årskurs 2
Statsvetenskap:
Statsvetenskap 31-60, 30 hp

Nationalekonomi:
Samhällsekonomi, 15 hp

Sociologi:
Utvärdering, 7,5 hp

Statistik:
Statistik, 7,5 hp
  
Årskurs 3
Statsvetenskap:
Statsvetenskap 61-90, 30 hp
Verksamhetsförlagda studier, 15 hp (valfri kurs)
 
Valfria kurser/utlandsstudier
 

Val inom programmet

Termin 5 bygger på studentens egna kursval. Studentens valmöjligheter begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Val av kurs kan påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. Beroende på antalet sökande till de enskilda kurserna kan kurser komma att ställas in.
 

Examen


Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:
 
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Science in Political Science). 

Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.