Utbildningsplan - Folkhälsoprogrammet

Programkod: GKV01
Giltig från: HT17 HT15 HT13
Beslutsinstans: Fakultetsnämnden
Behörighet:

Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).

Diarienummer: 2016/0603
Akademi: HVV
Fastställandedatum: 2009-11-18
Reviderad: 2016-10-05

Mål

Målet med programmet är att studenten ska uppfylla kraven för en kandidatexamen enligt högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053).

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen ska studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen ska studenten

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen ska studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Undervisningsspråk

Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på annat språk och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska.

Innehåll

Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur levnadsvanor, miljö och samhällsstruktur liksom ökade internationella kontakter på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa och hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Inom folkhälsovetenskapen bedrivs också studier av hur politiska beslut och åtgärder påverkar människors hälsa i lokalsamhället.

Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som har utvecklats inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om människan i arbetslivet, entreprenörskap och hälsoekonomi/folkhälsoekonomi vilket utgör en del av utbildningens profil.

Studenterna får en koppling till arbetslivet dels genom återkommande kontakter med företrädare från det omgivande samhället i de flesta av kurserna och genom olika projektarbeten, dels i ett större block med verksamhetsförlagd utbildning, som ger studenterna en inblick i hur folkhälsoarbete utförs i olika verksamheter och organisationer. Det finns också möjlighet att skriva examensarbetet inom områden som efterfrågas i det omgivande samhället.

Utgångspunkten i mål för folkhälsoarbetet enligt ovan innebär att det i folkhälsoutbildningen finns fyra genomgående teman, som återkommer i olika kurser under utbildningens gång. Dessa teman är:

  • att studera skillnader hälsan i olika grupper, t.ex. kön, ålder, socioekonomiska m.m., för att planera för insatser som minskar ojämlikheten i hälsa
  • att ha ett etiskt förhållningssätt vid allt folkhälsoarbete
  • globaliseringens betydelse för folkhälsan både lokalt och nationellt
  • att planera folkhälsoinsatser för att skapa en hållbar utveckling
De första två terminerna ger en grundläggande kunskap om och förståelse av vad folkhälsoarbete är, innebörd av centrala begrepp, samhälleliga villkor och förutsättningar. Dessutom studeras folksjukdomar och riskfaktorernas betydelse för uppkomsten av folksjukdomar samt betydelsen av hälsofrämjande arbete, metoder för praktiskt folkhälsoarbete, hälsopsykologi och hälsokommunikation på individ- och gruppnivå.

Den tredje terminen behandlar ledning och styrning av myndigheter, organisationer och företag, som är av betydelse för folkhälsoarbetet samt hälsofrämjande arbete på samhällsnivå. Vidare fördjupas förståelsen för folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och modeller. Förmågan att koppla teori till praktik och tvärtom samt kommunicera detta i vetenskaplig text stärks ytterligare.

Under den fjärde terminen och femte terminen ges möjlighet till alternativa val, i kurserna med platsgaranti behandlas arbetslivet som hälsofrämjande arena. Möjlighet ges att analysera den nutid vi befinner oss i och den framtid vi går till mötes och koppla den till utmaningar inom folkhälsovetenskapen. Detta kommer säkerställa förmågan att, med stadig grund i folkhälsovetenskaplig värderingsförmåga och förhållningssätt, möta nutiden och framtidens utmaningar inom folkhälsoområdet, samt global hälsa och internationella dokument för den globala hälsan. Vidare ges kurser dels i entreprenörskap och hälsoekonomi då dessa ämnen passar väl in i externa intressenters önskemål, dels en verksamhetsförlagd kurs där studenterna får uppleva hur det hälsofrämjande arbetet tillämpas i det omgivande samhället.

Den sjätte och avslutande terminen innebär en fördjupad vetenskaplig metod inför examensarbetet samt en fördjupning av det hälsofrämjande arbetet avseende utvärdering av olika folkhälsoinsatser.

Årskurs 1
Folkhälsovetenskap
Grundläggande folkhälsovetenskap, 15 hp
Hälsofrämjande arbete – individ- och gruppnivå, 15 hp
Vetenskapliga metoder, 15 hp

Medicinsk vetenskap
Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp


Årskurs 2
Folkhälsovetenskap
Folkhälsa – policy och styrning, 7,5 hp
Hälsofrämjande arbete – samhällsnivå, 15 hp
Folkhälsovetenskap och hälsoteori, 7,5 hp

Valbart 30 hp:
Folkhälsovetenskap
Arbetsliv och hälsa – människan i arbetslivet, 15 hp
Hälsa och jämlikhet – globalt perspektiv, 7,5 hp
What's up – nutidsorientering, 7,5 hp

Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)


Årskurs 3
Folkhälsovetenskap
Vetenskapliga metoder – fortsättning, 7,5 hp
Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp
Hälsofrämjande arbete – utvärdering, 7,5 hp

Valbart 30 hp:
Folkhälsovetenskap
Entreprenörskap inom hälsa och välfärd, 7,5 hp
Hälsofrämjande arbete – tillämpning (verksamhetsförlagd utbildning), 15 hp
Hälsoekonomi, 7,5 hp

Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)

Val inom programmet

Programmets har en fast kursstruktur. För att möjliggöra studier vid andra universitet eller högskolor i Sverige eller utomlands, är samtliga kurser under terminerna 4 och 5 valbara, d.v.s. antingen väljer man de kurser som erbjuds, och därmed garanteras, inom programmet eller så söker man andra kurser i konkurrens vid Mälardalens högskola eller vid annat lärosäte. Erfarenheter från det omgivande samhället visar att val av kurser inom ämnesområdet hälsoekonomi och entreprenörskap ger en efterfrågad profilering hos de utbildade folkhälsovetarna. De kurser som garanteras i termin fyra och fem ger en sådan profilering. Den verksamhetsförlagda kursen i tillämpat hälsofrämjande arbete stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen:

  • Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Bachelor of Science in Science of Public Health)
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.