Utbildningsplan - Samhällsvetenskapliga programmet

Programkod: SSV21
Giltig från: HT13
Beslutsinstans: Fakultetsnämnden
Behörighet:

Matematik B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 5) eller Matematik 2a/2b/2c, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A5).

Diarienummer: MDH 2.1.2-1232/10
Akademi: EST
Fastställandedatum: 2013-02-21

Mål

Det övergripande målet med Samhällsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng, är att de studerande ska tillägna sig teoretiska såväl som praktiskt tillämpbara kunskaper inom det samhällsvetenskapliga området, som förbereder för både yrkesverksamhet och fortsatta studier på avancerad nivå.

Syftet med Samhällsvetenskapliga programmet är att ge grundläggande kunskap inom sociologi och statsvetenskap samt ge de studerande förkunskaper för att efter avslutade studier kunna gå vidare på avancerad nivå inom något av de två huvudområdena sociologi eller statsvetenskap.

Avsikten är också att de studerande ska tillägna sig färdigheter, för att kunna arbeta som utredare, utvärderare, projektledare eller strateg, och kunna se samband mellan olika historiska, sociala, ekonomiska och kulturella processer där begrepp som hållbar utveckling, mångfald, etnicitet och genus äger aktualitet.

Kunskap och förståelse

Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:

  • visa bred kunskap och förståelse inom huvudområdena sociologi och statsvetenskap,
  • visa kunskap och förståelse om samhällsvetenskapens vetenskapliga grund, däribland hur olika metoder kommer till användning i den samhällsvetenskapliga forskningsprocessen,
  • visa fördjupad kunskap och vetenskaplig orientering inom något av huvudområdena sociologi eller statsvetenskap,
  • visa kunskap om hur samhällsvetenskapen kan bidra till hållbar utveckling samt förstå vikten av detta,
  • visa förmåga till samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande.

Färdighet och förmåga

Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:

  • visa förmåga att förstå och tolka information, kritiskt diskutera samt analysera frågeställningar inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och uppgifter på ett strukturerat och metodiskt sätt inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att kommunicera såväl muntligt som skriftligt med olika målgrupper inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,
  • visa förmåga att etablera och upprätthålla kontakter med relevanta avnämare inom offentlig sektor, organisations- och näringsliv,
  • visa förmåga att arbeta och tänka samhällsvetenskapligt och kritiskt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter fullgjorda studier på programmet ska den studerande:

  • visa insikt om etiska överväganden som kan komma ifråga inom det samhällsvetenskapliga forsknings- och arbetsområdet,
  • visa insikt om vilken roll samhällsvetenskapen spelar i det omgivande samhället, hur samhällsvetenskaplig kunskap kan användas för olika syften, samt hur denna kunskap kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt,
  • visa insikt om vilken kompetens som leder till anställningsbarhet inom det individuellt valda huvudområdet och hur denna kompetens kan fortsätta utvecklas,
  • visa kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner,
  • visa insikt i samhällsvetenskapligt kritiskt tänkande.

Undervisningsspråk

Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska. Engelskspråkig litteratur kan förekomma.

Innehåll

Samhällsvetenskapliga programmet ges med sociologi och statsvetenskap som huvudområden. Kurserna är obligatoriska inom programmets ram. Utbildningen ger en ämnesteoretisk bredd där teoretiska moment varvas med fördjupnings- och tillämpningskurser samt verksamhetsförlagda studier. Målet är att de blivande samhällsvetarna professionellt ska kunna utföra arbete i offentlig förvaltning, frivilliga organisationer och privat näringsliv. Förutom de två huvudområdena sociologi och statsvetenskap bygger utbildningen på andra ämnen med relevans för verksamhetsområdet. Genom kritiskt tänkande, reflekterande praktik, kunskapsproducerande arbete, fördjupningsmoment och metodiska övningar, varvat med verksamhetsförlagda studier och projektarbete, läggs grunden till både anställningsbarhet och fortsatta avancerade studier inom området. Under det tredje året väljer studenten sociologi eller statsvetenskap som huvudområde för examen i och med ämnesinriktning på sitt examensarbete.
I utbildningen ingår:

År 1
Under det första året läser studenten fyra temakurser och introduceras i vetenskapsfilosofi och metod. Den första kursen är en introduktion till hela programmet där de studerande får bekanta sig med olika tankar och perspektiv på samhälle och individ. Den andra kursen behandlar arbete och demokrati ur ett historiskt perspektiv medan den tredje behandlar politikens roll och den offentlig förvaltningens uppbyggnad och funktion. Den fjärde och sista kursen tar upp individens roll som medborgare i samhället.

Civilsamhälle, stat och marknad, 7,5 hp. Programmets övergripande teman och begrepp introduceras . I kursen Demokratins och arbetets historia, 15 hp, ges ett historiskt perspektiv på det moderna samhällets utveckling. Vetenskapsfilosofi och metod I, 7,5 hp introducerar studenten i vetenskapsfilosofiska frågor, kritiskt tänkande samt kvantitativa och kvalitativa metoder.

Politik och förvaltning, 15 hp. Kursen behandlar den politiska idéhistorien och hur dess tänkande kommit att utmynna i vår tids politiska ideologier. Kursen tar också upp den offentliga förvaltningens framväxt och skapande, hur välfärdsstaten formerades och förändrades från 1900-talet och framåt. Fokus ligger på hur arbete går till inom statlig och kommunal förvaltning och hur politiskt styrda organisationer arbetar. Medborgarskap, individ och samhälle, 15 hp fokuserar på medborgarnas och individens förändrade status och handlingsmönster. Medborgaren sätts i relation till hushålls- och familjestrukturer och frågor om etnicitet, genus och klass behandlas.

År 2
Under det andra året fördjupas kunskapsinnehållet med ytterligare två kurser med koppling till civilsamhälle, stat och marknad. Teman som behandlas är globalisering, samt kommunikation och medier. Under året breddas också de studerandes kunskaper med fyra yrkesinriktade färdighetskurser i projektledning, samhällsekonomi, verksamhetsstyrning, och utvärderingsmetodik.
Läsåret innehåller också kurser i samhällsvetenskaplig teori och metod. För den som önskar finns det under programmets fjärde termin möjlighet att som alternativ välja utlandsstudier.

Civilsamhälle, stat och marknad, fortsättningskurs, 7,5 hp, behandlar samhällsvetenskapens centrala problem och frågeställningar rörande staten, civilsamhället och marknaden samt de tre begreppens inbördes relationer. Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp, fördjupar det kritiska tänkandet och ökar kunskapen om olika kvantitativa och kvalitativa metodproblem. Kursen behandlar också intervju- och enkätteknik (7,5 hp). Kommunikation och medier, 7,5 hp, behandlar informationsöverföring ur en bred aspekt och tar upp olika tekniker och verktyg inom medie- och informationssystem, samt opinionsskapande verksamheter, marknadsföring och varumärkesstrategier. Globalisering i historien, 7,5 hp, behandlar historiska skeden och fenomen av globalisering i relation till dagens globaliseringsmönster så som bl.a. migration, kolonialism och imperialism, rasism, internationell handel, arbetsmarknad och den ekologiska utmaningen (hållbar utveckling)

Projektledning, 7,5 hp, behandlar hur man leder projekt, hur man för fram idéer till verklighet och hur förändringsarbete går till inom en organisation. Samhällsekonomi, 7,5 hp, handlar om övergripande ekonomiska processer och de teorier som har varit vägledande för såväl nationalekonomi som verksamhetsstyrning. Verksamhetsstyrning, 7,5 hp, tar upp hur budgetprocesser kan förstås som styrinstrument och för utvärdering av organisationer. Utvärdering, 7,5 hp, behandlar centrala begrepp, teorier, modeller och problemområden och präglas av praktisk anknytning till verksamma utredare och utvärderade inom förvaltning och näringsliv.

År 3
Under det tredje året fördjupas kunskapsinnehållet till civilsamhälle, stat och marknad. Tema som behandlas är demokratins problem. Under sista året läser studenterna en kurs i grundläggande juridik. Samt därefter följt av en fem veckor lång praktikperiod (verksamhetsförlagda studier). Under det sista året väljer studenten huvudområde för examen. Examensarbetet genomförs efter ytterligare fördjupning inom samhällsvetenskaplig teori och metod liksom fördjupning inom ämnesområdet.

Demokratins problem, 7,5 hp, behandlar olika demokratiteoretiska frågeställningar utifrån vår tids demokratiska utmaningar som medias ökade makt, IT-utvecklingen, migration, utomparlamentariska rörelser, könsförtryck, gränsöverskridande brottslighet och de politiska problemens globalisering. Grundläggande juridik, 7,5 hp, behandlar medborgliga fri- och rättigheter, grundlagar, rättsliga regler och normer som styr samhälle, förvaltning och näringsliv och ger inblick i rättens roll i samhällsomvandlingen. Verksamhetsförlagda studier, 7,5 hp, innebär att studenterna under en femveckorsperiod får praktisera antingen i den offentliga förvaltningen, det privata näringslivet eller inom NGO (Non-Governmental Organization). Avsikten är att studenten ska få en inblick i mer praktiska problem samt få kännedom om olika organisationers verksamhet. Civilsamhälle, stat och marknad fördjupning, 7,5 hp, kursen innehåller analyser och diskussioner och fördjupad kunskap om civilsamhälle, stat och marknad samt relationerna dem emellan.

Samhällsvetenskaplig teori och metod II, 7,5 hp, konkretiserar hur olika samhällsvetenskapliga teorier kan användas i vetenskapliga sammanhang. Kursen behandlar olika kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp, är en läskurs kopplad till studentens inriktnings- och uppsatsval som syftar till att fördjupa studentens kunskaper inom huvudområdet för examen. Examensarbete, 15 hp. Studenten skriver en uppsats inom sociologi eller statsvetenskap, dvs. studentens val av huvudområde för examen.

Årskurs 1
Civilsamhälle, stat och marknad, introduktion 7,5 hp
Demokratins och arbetets historia, 15 hp
Vetenskapsfilosofi och metod, 7,5 hp
Politik och förvaltning, 15 hp
Medborgarskap, individ och samhälle, 15 hp


Årskurs 2
Civilsamhälle, stat och marknad, fortsättningskurs 7,5 hp
Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp
Kommunikation och medier, 7,5 hp
Globalisering i historien, 7,5 hp
Projektledning, 7,5 hp
Samhällsekonomi, 7,5 hp
Verksamhetsstyrning, 7,5 hp
Utvärdering, 7,5 hp


Årskurs 3
Demokratins problem, 7,5 hp
Grundläggande juridik, 7,5 hp
Verksamhetsförlagda studier (praktik), 7,5 hp
Civilsamhälle, stat och marknad 3, 7,5 hp
Samhällsvetenskaplig teori och metod, 7,5 hp
Uppsatsrelaterad ämnesfördjupning, 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp

Val inom programmet

Samtliga kurser inom programmet är obligatoriska och inga valbara kurser ingår.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

  • Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sociologi (Degree of Bachelor of Social Science with a Major in Sociology), eller
  • Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Statsvetenskap (Degree of Bachelor of Social Science with a Major in Political Science).
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer skall bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. För uppflyttning mellan år 1 och år 2 krävs att den studerande avklarat 45 högskolepoäng från programmets första år. För uppflyttning mellan år 2 och år 3 krävs att den studerande avklarat sammanlagt 90 högskolepoäng från år 1 och år 2.

Examination för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Högskolan har beslutat om regler och anvisningar för examination och dessa finns tillgängliga via högskolans webbplats.