Om mig

Tina Hellblom-Thibblin docent i specialpedagogik

Hur barns och ungas ”problem” formuleras och definieras har betydelse för attityder till olikheter och kanske även för val av pedagogiska åtgärder. Forskning inom detta komplexa fält har relevans för samhället och för arbetslivet i stort och utgör ett av mina forskningsinriktningar.

Mitt forskningsintresse omfattar bland annat barns och ungas lärande, delaktighet och hälsa i samspel med den pedagogiska miljön. Detta innebär att jag särskilt uppmärksammar individens speciella förutsättningar, miljöfaktorer och samspelet mellan dessa. Här finns en tvärvetenskaplig utgångspunkt. Samtidigt framträder språkets centrala roll i sammanhanget med betoning på begreppsanvändningens innebörd och pedagogiska konsekvenser. Ett historiskt och samhälleligt/kulturellt perspektiv på lärande, utveckling och kommunikation är angeläget att ta hänsyn till, i synnerhet när det handlar om språk och samspel i skolans värld. Händelser och processer är formade i ett sociokulturellt sammanhang. I detta finns tydliga interaktionistiska utgångspunkter att beakta i samband med de forskningsfält jag nämnt här.

I mitt arbete uppmärksammar jag faktorer och processer som kan medverka till individens utveckling och lärande. Inom detta övergripande fält ryms mina två forskningsinriktningar som kan uppfattas som varandras motsatser. Med utgångspunkt från problemorienterad forskning belyses faktorer och processer som på olika sätt kan motverka individens positiva utveckling och lärande. Utifrån ett individuellt resursorienterat perspektiv ligger fokus på skyddande faktorer som främjar lärande och utveckling. Dessa två motpoler behandlar jag bland annat i min licentiatuppsats ”Elevers välbefinnande och den pedagogiska verksamheten ”. I den analyserar jag den pedagogiska verksamhetens möjligheter och uppgift att hantera, utveckla och påverka elevers välbefinnande. Här har pedagogiken en central roll bland annat genom aktuell begreppsanvändning i samband med problemlösningsprocessens olika steg. Inom dessa områden finns förutsättningar för centrala utgångspunkter för mitt fortsatta forskningsarbete. Forskning där allmänt vedertagna begrepp som används för barns och ungas lärande och utveckling samt hinder i lärandeprocessen utgör alltså ett av mina forskningsintressen.  

Under senare år har mina forskningsinsatser främst gällt språk-, skriv- och läsprocessen och lärande i matematik inom grundskola och grundsärskola. Tillsammans med en grupp forskare vid Mälardalens högskola, med Anders Garpelin som projektledare, genomfördes ett uppföljnings- och utvärderingsarbete; ”Läsa – Skriva – Räkna”. Jag har även medverkat i en utvärdering av regeringens matematiksatsning i grundsärskolan, med Kerstin Göransson som forskningsansvarig.  I rapporten ”Matteaktivitetande lärgemenskaper”, belyses bland annat undervisningsstrategier och matematiska kompetenser som främjas.Övergångar är ytterligare ett fält för nuvarande forskningsprojekt. I projektet studeras vad övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola betyder för barn med olika förutsättningar och erfarenheter såväl som vad de betyder för respektive verksamheter.

Fält som mitt forskningsintresse bland annat innefattar:

kategorisering och diagnos i ett pedagogiskt perspektiv, kartläggnings- och åtgärdsprocesser, begreppsanvändning och pedagogiska implikationer, elevers välbefinnande och skolverksamheten,  sociala samspelsprocesser, hinder i språk-, skriv- och läsprocessen, lärande i matematikprocessen samt innebörd av ”övergångar” i förskola och skola.  Inom dessa områden ligger också huvudfokus när det gäller min undervisning på Mälardalens högskola.

Några nedstamp

Hösten 2004 disputerade jag vid Uppsala universitet på en avhandling i pedagogik om kategoriseringar av barns “problem” i skolans värld, en studie av skolhälsovårdsrapporter från läsåren 1944/45-1988/89. Hur skolbarns ”problem” formulerats genom åren och vad som kan ha bidragit till de kategoriseringar som görs är centrala frågeställningar i avhandlingen. Relationen mellan det sammanhang kategoriseringarna ingår i och själva kategorierna behandlas. För att förstå begreppsanvändningen över tid har jag utgått från Ian Hackings teoretiska resonemang om kategoriseringsprocessens principer.

Under 2008 medverkade jag i en seminarieserie som gavs i samverkan mellan Mälardalens högskola, Specialpedagogiska institutet, Högskolan Dalarna, Örebro universitet och Linköpings universitet. Fokus låg på mötet ”teori, forskning och praktik”. Hösten 2007 medverkade jag vid en konferens i Nynäshamn om ”Lika Värde”, en nationell mötesplats för Specialpedagogik och forskning i skolan. Ett möte mellan verksamma forskare och aktörer från fältet. Mitt konferensbidrag hade följande titel: Kategorisering- generalisering- individualisering. Jag deltog i en hearing på Rosenbad,  våren 2006, med anledning av en rapport från Folkhälsoinstitutet om barns och ungdomars psykiska hälsa. Tanken var att vi som deltog skulle få möjlighet att bidra med synpunkter på det arbete som sedan kom att heta: SOU 2006:77 : Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder.

Har även lärarexamen som avser grundskolan och haft uppgift och verkat som elevvårdsansvarig inom grundskolan.

Parallellt med mitt arbete på Mälardalens högskola bedriver jag konstnärligt arbete.

Jag har erhållit Västmanlands läns landstings kulturstipendium för utövande av konstnärlig verksamhet.

Haft egna separata utställningar och deltagit i samlingsutställningar framförallt i Stockholm. Inbjudan till Biennalen i Florens.