Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik
Datorer och filosofi 7,5 högskolepoäng | |||
Computers and Philosophy | |||
| Kurskod: | CDT415 | Utbildningsnivå: | Avancerad nivå |
|---|---|---|---|
| Ämne: | Datavetenskap | Utbildningsområde: | Teknik |
| Giltig fr.o.m. termin: | ht08 | Huvudområde: | Datavetenskap med fördjupning A1N |
| Fastställandedatum: | 2009-03-01 | Förändringsdatum: | 2009-03-01 |
Kursen behandlar tre viktiga frågor: Vad är en dator?/ Vad är IT?, Vad kan datorer?/ Vad kan IT?, Vad skall vi göra med datorer?/ Vad skall vi göra med IT?
För att besvara den första frågan Vad är en dator?/ Vad är IT? kommer vi att undersöka vilka processer i världen är beräkningsprocesser, analoga eller digitala. Beräkningsprocesser pågår i särskilt designade maskiner (datorer) men också i fysiska och sociala system - till exempel i det mänskliga nervsystemet, celler i social och ekonomisk växelverkan; kanske hela fysiska universum är en jättedator (pancomputationalism).
Den andra frågan Vad kan datorer?/"Vad kan IT?" behandlar gränserna för vad som är beräkningsbart, både i princip och i praktiken. I ett större perspektiv, gränserna för databehandling gäller beräkning som informationsprocess och "information" som fenomen. En aspekt av denna fråga är huruvida en dator kan tänka, mena vad den säger, har vilja eller känslor, etc.
Den tredje frågan Vad skall vi göra med datorer?/ Vad skall vi göra med IT? gäller den etiska och sociala betydelsen av datorer. Den undersöker hur datorn har påverkat mänskliga samhället och hur detta inflytande kommer att fortsätta. Finns det parallella sociala miljöer i cyberrymden, till exempel? Kommer datorer ersätta människor? Slutligen datorer och IT leder till olika typer av etiska problem. De flesta av dessa har att göra med tillgång till information, t.ex. integritet och övervakning och datasäkerhet. Förutom informationsetik, vi behandlar även datorer och konst.
Efter genomgången kurs skall studenten ha en bra idé om vad datorer är, vad de kan göra och vad vi bör göra med dem.
Studenten skall:
- ha fått insikt i datorernas roll som verktyg för informations- och kunskapsproduktion
- förstå nyaste teoretiska och filosofiska rön om beräkningsbarhetens gränser, nya beräkningsparadigmer, historiska källor till nuvarande turingmodellen och framtida utveckling av nya beräkningsmekanismer
- förstå kopplingar mellan AI och kognition, beräkning och biologisk informationsprocess
- visa förmåga att kritiskt tänka och analysera argument rörande datorer, beräkningstekniker och informationsprocesser
- skriva en forskningsartikel publicerbar på en internationell konferens inom området
Beräkningsteknikens och informationsvetenskapens filosofiska grunder; Informationsfilosofi, Beräkningsteknikens filosofi, Datavetenskapens filosofi, AI filosofi, Förstånd (Mind) med Kognitionsvetenskap; Medvetande, Beräkningsbarhet - vad som går att beräkna. Är intelligens en beräkningsbar funktion? Neurala nätverksmodeller och symbolmanipulering. Kognitionsmaskiner? Info-beräkningsteori (InfoComputationalism) och Panberäkningsteori (Pancomputationalism), Datorer & samhälle; Etik; Beräkningsteknik & Konst. Kursen är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan flera europeiska universitet och the University of Illinois at Springfield, USA. Detta ger kursdeltagare en unik möjlighet att kommunicera med kollegor från andra universitet i Europa och Amerika, och med lärare som är erkända ledande internationella experter.
Föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner. Handledd essäskrivning (forskningspapper). Kursen ges på engelska.
150 hp samt En A.
Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola
3, 4 eller 5.
1,5 högskolepoäng (hp) på helfart motsvarar ca 40 timmar per vecka. För den enskilde kan dock arbetsinsatsen, d v s antalet timmar per vecka, variera beroende på förkunskaper eller andra omständigheter.
Miljöaspekter diskuteras som en av de från etisk synpunkt viktiga frågor.
Litteraturlistan är preliminär till 15 arbetsdagar före terminens första kurstillfälle.
Referenslitteratur:
The Blackwell Guide to the Philosophy of Computing and Information
(Blackwell Philosophy Guides), Luciano Floridi (Editor)
Vidareläsning: Philosophy of Computing and Information: 5 Questions, L Floridi ed. Automatic Press, 2008
& Virtual Library på kurswebbsidan .
Mer information om kurslitteratur finns på kursens webbsida