Spelmotiv viktigare än speltid

Charlotta Hellström försvarar sin doktorsavhandling inom folkhälsovetenskap

2015-10-13 | Forskning/Samverkan

Utbredningen av onlinespel ger människor större möjlighet att spela när som helst och var som helst. Men spelandet ger inte bara glädje, det kan även ha negativa konsekvenser. Den viktigaste faktorn för om spelandet får negativa sociala konsekvenser eller leder till ohälsa är framför allt anledningen till varför man spelar. Det menar Charlotta Hellström i sin avhandling om spelvanor bland ungdomar.

– Speltiden har så klart betydelse, men motivet är mer avgörande vad gäller sambanden med negativa sociala konsekvenser och ohälsa, säger Charlotta Hellström, universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap vid MDH och doktorand vid Centrum för klinisk forskning Landstinget Västmanland och Uppsala universitet.

 

Det finns tre motivationsgrupper bland ungdomar: ”roligt/socialt”, ”krav/status”och”flykt”, där konsekvenserna av spelandet ser olika ut för grupperna.
– Sannolikheten för sömnbrist, sämre prestation i skolan och mer bråk med föräldrar och syskon ökar hos dem som spelar för att fly verkligheten. Det är även fyra gånger högre sannolikhet att denna grupp drabbas av depressiva, fysiska och psykosomatiska symtom jämfört med ungdomar som inte spelar dataspel. De som spelar främst för att det är roligt och socialt kan göra det länge utan att spelandet ger negativa konsekvenser, säger Charlotta Hellström.

Avhandlingen bygger även på forskning om pengaspelande hos ungdomar där resultaten visar att individer med ADHD-symtom har en ökad känslighet för att utveckla spelproblem. Det finns även indikationer på att spelproblem ökar med åldern och också är beroende på om du är pojke eller flicka.
– Hos flickor finns samband mellan ett ökat onlinespelande och ökad spelfrekvens gällande pengaspelande. Hos pojkar fanns inte denna koppling. Det fanns istället samband mellan alkoholkonsumtion och pengaspelsfrekvens. Insatser för att komma åt spelproblem bör utformas olika för pojkar och för flickor eftersom det verkar vara delvis olika processer som ligger till grund för ohälsosamma spelbeteenden, säger Charlotta Hellström.

Avhandlingen är den första i sitt slag som fokuserar på effekten av tid och motiv i spelandet i relation till hälsoeffekter. Den baseras på enkätdata från Liv och Hälsa Ungs studier där totalt ca 7 800 pojkar och flickor i åldern 13-18 år i Västmanland ingick.
– Min förhoppning är att forskningen ska kunna hjälpa föräldrar som vill ha tips och råd beträffande när barnens spelande är eller blir ohälsosamt men också öka kunskapen hos skolpersonal, kuratorer och andra som i sitt arbete möter spelande ungdomar, säger Charlotta Hellström.

Charlotta Hellström disputerar vid Centrum för klinisk forskning i Västerås den 16 oktober klockan 13.15 i samlingssalen (Centrallasarettet ingång 29) med avhandlingen Adolescent Gaming and Gambling in Relation to Negative Social Consequences and Health.