Ny MDH-studie visar hur filmklippare kan styra tittarnas uppmärksamhet

2017-09-14 | Forskning/Samverkan

Hur vi uppfattar en film och vad vi fokuserar på när vi följer en filmisk berättelse är i stor utsträckning beroende av hur filmen är sammanfogad, det vill säga hur den är redigerad av filmklipparen. Thorbjörn Swenbergs doktorsavhandling visar att betraktarens uppmärksamhet påverkas av hur filmklippare bedömer sina klipp och hur noggrann klipparen är.

– Min avhandling gör att vi bättre kan förstå filmklipparens yrkesroll. Det visar sig att, utöver det själva bilden faktiskt föreställer, är det viktigt att fokus även ligger på detaljegenskaper som kan väcka reaktion, som exempelvis rörelser, starka mönster, kontraster, färger och objekt. Denna typ av detaljer påverkar tittarens varseblivning, eller perception, och är något som redigerare kan behöver ta hänsyn till vid klippning av film, säger Thorbjörn Swenberg, nybliven doktor i Innovation & Design vid MDH.

I doktorsavhandlingen beskriver han hur en filmklippare strävar emot att fånga och styra tittarens uppmärksamhet över filmklippen genom att leda ögat. Filmklipparen tar då hänsyn till perceptuella egenskaper hos bilder och ljud när han eller hon bearbetar filmmaterialet. Antingen ska tittaren märka att det kom ett klipp, eller så ska bilderna i en filmsekvens vävas samman så sömlöst att de upplevs som en enda flytande ström av rörlig bild, utan klipp emellan bilderna – så kallad kontinuitet.

Klipparen bestämmer för varje klipp om det ska märkas eller inte, beroende på vilken avsikt han eller hon har. En fråga avhandlingen tog upp var hur noggrann klipparen måste vara när bilderna möts i klippunkterna om klippen ska förbli osynliga, och hur det går till att uppnå den noggrannheten.

Unik studie av filmklipparens arbete

I Thorbjörn Swenbergs studie fick en filmklippare klippa en dokumentärfilmsekvens, och processen med de överväganden som gjordes inför för varje klipp spelades in. Därefter har processen och sekvensen diskuteras av Thorbjörn Swenberg och klipparen tillsammans. I avhandlingen ses klipparbetet som ett slags designarbete. Så har filmklippning inte undersökts förut.

Sedan visades den dokumentärfilmssekvensen för en filmpublik, men även en version av samma filmsekvens där klippen har sämre noggrannhet. Då kunde man konstatera att filmtittares ögonrörelser varierande med hur noggrant klippen var utformade. Sämre noggrannhet gav tecken på högre kognitiv belastning och därmed sämre förståelse för filmen.

Slutsatsen i avhandlingen blir att filmklipparens perceptuella noggrannhet i klippunkten avgör om klipparen ska uppnå den intention han eller hon har med hur tittaren ska titta. När den perceptuella noggrannheten är låg är det troligt att tittaren inte upplever kontinuitet hos filmen.

Thorbjörn Swenbergs avhandling ger oss mer förståelse för hur små audiovisuella detaljer spelar stor roll i filmklippning och för hur klippare tänker och arbetar.

– Resultatet kan ligga till grund även för andra designarbeten där målet är att uppnå en viss varseblivning hos användaren. Det gör också att vi lättare kan förstå hur slutresultatet uppfattas i design av rörliga instruktioner, interaktionsdesign eller andra former av designad rörlig kommunikation, säger Thorbjörn Swenberg.

Om Thorbjörn Swenberg

Thorbjörn Swenberg har själv flera år bakom sig inom tv-produktion. Förutom att bedriva forskarstudier vid MDH är han också adjunkt i medieproduktion vid Högskolan Dalarna. Den 15 september disputerade han med sin doktorsavhandling, Framing the Gaze: (Audio) Visual Design Intentions and Perceptual Considerations in Film Editing.