Forskning: Positivt men svårt med fairtrade

2013-05-08 | Forskning/Samverkan

På lördag den 11 maj är det Fairtrade-dagen där rättvis handel kommer uppmärksammas över hela världen. Men forskning på Mälardalens högskola visar att fairtrade inte är oproblematiskt eftersom det handlar om västerländska idéer som ska användas i utvecklingsländer. Dessutom är det en företagsform som försöker kombinera vinstintresse med ideellt arbete.

Den 11 maj är det World Fair Trade Day . Under dagen kommer människor över hela världen att uppmärksamma rättvis handel. Birgitta Schwartz , docent i företagsekonomi på Mälardalens högskola, har forskat på ämnet fairtrade och rättvis handel, och hon menar att fairtrade inte är helt oproblematiskt.

Birgitta Schwartz har följt fairtrade-företagaren Sandhya Randberg och hennes företag Oria som i över tio år arbetat med rättvis handel. Oria säljer rättvisemärkta och ekologiska kläder och tygkassar som är tillverkade i Indien.

 

Bilden föreställer Birgitta Schwartz, docent i företagsekonomi på Mälardalens högskola, som forskar på bland annat fairtrade.

Nyansera bilden

– Rättvis handel är viktigt för hållbar utveckling och för att bekämpa fattigdom, men bilden behöver också nyanseras. Idén om och kriterierna för fairtrade och andra hållbarhetsstandarer och -märkningar har utvecklats i västvärlden, men ska verka i ett utvecklingsland. Det kan därför uppstå problem när våra idéer ska överföras till en annan kontext. Ett konkret exempel är de många kontroller som kunder från västföretag gör hos leverantörer i utvecklingsländerna som anammar dessa hållbarhetsstandarder. Detta drar personella resurser från leverantörerna som dels gör egna interna kontroller, dels är med vid certifieringskontroller och även kundernas egna kontroller, säger Birgitta Schwartz.

Ingen inhemsk marknad för produkterna

– Samtidigt sprids och drivs idéer såsom fairtrade i huvudsak av företag i Europa och USA vilket innebär att det inte finns någon inhemsk marknad för fairtrade-produkter som exempelvis i Indien. Där är förståelsen låg för att betala extra för schysst producerade varor när de flesta indierna själva lever fattigt och har svåra arbetsförhållanden. Eftersom hållbarhetsidéerna är kopplade till exportindustrin finns också exempel på att västföretag lämnar leverantörerna i Indien nu när de har börjat anpassa sig och priserna stiger. De söker sig till andra lågprisländer där det är ännu billigare att tillverka, men frågan är då vad som händer med hållbarhetsarbetet i Indien. Min poäng är att vår modell för rättvis handel inte går att applicera på ett oreflekterat sätt, säger Birgitta Schwartz.

Privat och ideell sektor i ett

Birgitta Schwartz inkluderar fairtrade i det vidare begreppet samhällsentreprenörskap, vilket handlar om att ta samhällsansvar i företagandets form. Problemet för samhällsentreprenörer är att det finns skillnader mellan privat och ideell sektors syften – eller logiker - och att samhällsentreprenörer verkar i båda. Privata företag drivs av vinstintresse, medan ideella inte gör det.

– I fallet med Oria finns ett konkret exempel i fråga om hur dyrt de kan sälja en fairtrade-produkt på svenska marknaden. Produkten kostar ju trots allt mer att tillverka för att bland annat täcka högre löner, men samtidigt finns en moralisk fråga i hur mycket man kan ta betalt för produkten om man är ”fair”. För exklusivare varumärken kan man ta mycket betalt, men sällan för rättvis handel. Denna vinstlogik är svår att hantera eftersom samhällsentreprenörer inte bara är hjältar som försakar – de är också företagare som skall leva på sitt företag, säger Birgitta Schwartz.