Rose-Marie Johansson-Pajala försvarar sin doktorsavhandling i vårdvetenskap

Disputationer och licentiatseminarier

Datum: 2017-03-24
Tid: 10.00
Plats: Mälardalens högskola, sal Filen, Eskilstuna

Rose-Marie Johansson-Pajala, vid akademin hälsa, vård och välfärd försvarar sin doktorsavhandling i vårdvetenskap i Eskilstuna 24 mars kl. 10.00.

Titel: “Pharmacovigilance in municipal elderly care – from a nursing perspective”.

Serienummer: 222.

Opponent är docent Pernilla Hillerås, Sophiahemmet Högskola. Betygsnämnd är docent Karin Blomberg,  Örebro universitet, professor Göran Peterson, Linnéuniversitetet, samt docent Els-Marie Anbäcken, MDH.
 
Presentationen kommer att vara på engelska och diskussionen på svenska. 

Sammanfattning

Läkemedelshantering utgör en stor del av sjuksköterskors dagliga arbete inom äldrevården. De ansvarar för att övervaka multisjuka äldre personer med omfattande behandlingar och de arbetar ofta ensamma, utan daglig läkarkontakt. Sjuksköterskors läkemedelsövervakning utgår i avhandlingen från begreppet farmakovigilans. Farmakovigilans handlar om den vetenskap och de aktiviteter som har som mål att förbättra patientvård och säkerhet i läkemedelsanvändning, det vill säga att upptäcka, bedöma, förstå och förebygga läkemedelsrelaterade problem.

Det övergripande syftet var att undersöka förutsättningar för farmakovigilans ur ett sjuksköterskeperspektiv, med fokus på konsekvenser av sjuksköterskors kompetens och användning av datorstöd. Både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder användes, innefattande en enkätstudie (I), en fokusgruppintervjustudie (II), individuella intervjuer (III), samt en interventionsstudie (IV). Sammanlagt deltog 216 sjuksköterskor och 54 äldre personer från totalt 13 särskilda boenden, lokaliserade i tre olika regioner.
 
Sjuksköterskor som hade genomgått fördjupad utbildning inom farmakovigilans skattade sin kompetens högre än de som inte hade gjort det. Däremot förelåg ingen skillnad mellan grupperna vad gäller antalet farmakovigilanta aktiviteter som de genomförde i sin kliniska praxis (I). Sjuksköterskor visade sig agera som ”vaksamma förmedlare” i läkemedelshanteringen. De upplevde att de fick förlita sig på omvårdnadspersonalens observationer av läkemedelsrelaterade problem. Sjuksköterskorna kontrollerade ständigt deras samt läkarnas arbete och försökte kompensera för brister i exempelvis kompetens, tillgänglighet och kontinuitet (II). Sjuksköterskors användning av datorstöd visade sig påverka läkemedelsövervakningen, innefattade aspekter av tid, ansvar, standardisering av arbetet, samt tillgång till kunskap och möjligheter att arbeta evidensbaserat (III). Datorstödet signalerade fler läkemedelsrelaterade problem än vad sjuksköterskorna upptäckte i samband med läkemedelsgenomgångarna, men det blev ingen signifikant förbättring i kvaliteten på läkemedelsbehandlingarna när dessa följdes upp efter tre- respektive sex månader (IV).

Denna avhandling bidrar till att uppmärksamma farmakovigilans från ett sjuksköterskeperspektiv. Högre kompetens tycks inte vara tillräckligt för att öka deras farmakovigilanta aktiviteter. Sjuksköterskor är beroende av andra professioner samt av en väl fungerande organisation för att kunna utföra sitt jobb. Resultaten pekar på att datorstöd kan stödja deras farmakovigilanta aktiviteter, såväl i strukturerade läkemedelsgångar som i det dagliga arbetet. Teamsamverkan är viktigt i läkemedelsövervakning, vare sig det är med eller utan datorstöd, och samtliga i teamet behöver vara medveten om och ta sitt ansvar. Andra betydelsefulla förutsättningar är en välfungerande kommunikation, att det finns kompetens i hela teamet samt upprättade rutiner baserade på aktuella riktlinjer.

Nyckelord: kompetens, datoriserat beslutsstöd, farmakovigilans, farmakovigilanta aktiviteter, fenomenografi, innehållsanalys, interprofessionellt samarbete, läkemedelsövervakning, patient, sjuksköterska, äldre person