Avhandlingens titel är ”Organisationen, omvärldssignalerna och innovationsförmågan”.

Granskare är  professor Bo Dahlbom, Chalmers/Göteborgs universitet,  och examinator är  professor Tomas Backström, MDH.

Sammanfattning

Det råder delade meningar om hur kopplingen mellan omvärld och organisation ser ut. Somliga menar att omvärlden inte är något organisationen ska bry sig om, medan andra tvärtom hävdar att omvärlden är en viktig påverkansfaktor för varje organisation. Det är utgångspunkten för Bengt Wahlströms licentiatavhandling Organisationen, omvärldssignaler och innovationsförmåga. Syftet är att undersöka samspelet mellan dessa komponenter och illustrera med en sammanfattande modell.

Modellbygget följer omvärldssignalens väg genom organisationen, från att identifiera vilka signaler som över huvud taget uppmärksammas i organisationen, över hur organisationen skapar mening kring de omvärldssignaler som den uppmärksammat, till hur den hanterar tolkning, strategi och beslut kring omvärldssignalen. Det ingår även en tydlig koppling till innovation och innovationsförmåga. Lite vid sidan i modellen återfinns ”Det oväntade”, som, med hänvisning till John Dewey, är en påminnelse om det riskabla med att försöka fånga omvärlden i en modell.

Modellen innehåller också ett försök att formulera hur hantering av omvärldssignaler kan komma till uttryck i innovationsförmågan. Här används två managementteorier som mätare på innovationsförmågan - Blue Ocean Strategy och First Mover Advantage.  Båda har tydliga kopplingar till omvärlden.  Blue Ocean Strategy lyfter fram att organisationens innovationsförmåga antingen inriktar sig mot det kända i form av röda oceaner eller det okända i form av de blå oceanerna.  First Mover Advantage innebär att innovationsförmågan leder till att organisationen antingen blir först på marknaden - en First Mover eller att den väntar på att någon annan ska öppna en ny marknad med alla de utmaningar det innebär och sedan gör entré - en Second Mover.

Modellen illustreras med fyra exempel – Google, Apple, Microsoft och Virgin.  Samtliga är valda för att de är framgångsrika företag och kända för sin innovationsförmåga. Det finns också mycket skrivet om dem, som har legat till grund för genomgången.

Resultatet är att modellen har gått att applicera på de undersökta företagen och då fångat några samspel mellan organisationen och dess innovationsförmåga, med särskild fokus på omvärldssignalerna. En slutsats är att organisationernas historia har betydelse för hur de hanterar innovationsförmågan i dag. En annan slutsats är att innovationsförmågan knappast kan betraktas som en isolerad företeelse, fristående från omvärlden, utan måste ses i sitt omvärldssammanhang.