– Jag blev existentiellt berörd av tanken att man kan sätta universums nollpunkt hos vem som helst. Största delen av dagen har de flesta människor nollpunkten hos sig själva, men det är häftigt att tänka sig nollpunkten från en annan position.

I början av forskningen om empati utgick han från filosofi, men kom fram till att det var psykologin som kunde ge svar. 2003 lade han fram sin doktorsavhandling ”Exploring the phenomenon of empathy” vid Stockholms universitet. Där definierar han vad upplevelsen av empati består av.
– Det krävs fyra saker för att en människa ska uppleva empati. Saknas någon del handlar det inte om empati, säger Jakob Eklund.

Utan förståelse, ingen empati
Första kravet för empati, att känna igen sig, handlar om att man kan leva sig in i den andres upplevelser. Igenkänningen kan vara i olika hög grad. Ett exempel på hög igenkänning är när någon har en vän som druckit lite för mycket alkohol en kväll, som tidigare gjort samma sak själv. Ett exempel på en situation med ganska lite igenkänning men ändå möjlighet att leva sig in, är mannen som känner empati med en hemlös då han har erfarenhet av att sova i tält.

Det andra kravet, att bry sig om den person man känner empati för, betyder att man inte bara godtyckligt förstår något. Det kan exemplifieras med att sjuksköterskor inte bara måste veta vad som behöver göras, de måste bry sig om patienterna för att empati ska upplevas i vården.

Tredje kravet handlar om att känna av den andres känsla, d v s att känna om den andre är ledsen eller rädd. Det gör att den som känner empati kan följa den andre. Här ser man en skillnad hos exempelvis psykopater, de kan relatera till andra, men de känner inte av dem utan noterar bara kallt att den andre är ledsen eller rädd.

Det fjärde kravet, förståelsen, skiljer ut empatin från snällhet och välvilja. Känner man empati förstår man vad den andre behöver och skräddarsyr det man gör för den andre.

Jakob Eklund beskriver länkningen mellan de fyra kraven som att förståelsen är en omsorgsfull förståelse och knyter kopplingen till att bry sig om. Att bry sig om är en förstående omsorg och så vidare.
– De fyra kraven måste ha förbindelse och hänga ihop. Igenkänningen är en nyckel som väcker de andra kraven. När man träffar på människor som man inte kan läsa av, exempelvis från andra kulturer, reagerar man ofta annorlunda, säger han.

Drömmer om empaticentrum
Efter avhandlingen fortsatte Jakob Eklund sina studier av empati i USA. Vid University of Kansas finns den internationellt kände empatiexperten professor Dan Batson och det var dit Jakob Eklund åkte för att gå djupare in i empatifrågan. 2005 återvände han till hemstaden Eskilstuna och började undervisa vid Mälardalens högskola. Här har han fortsatt sin forskning om empati genom att undersöka olika aspekter av den, exempelvis hur mycket empati vi känner för djur jämfört med människor.
– Djur väcker empati. Forskningen visar att män värderar djur och människor ungefär lika, medan kvinnor ofta känner mer för djur. Men det visade sig också att de som hade hund kände extra mycket för hundar och att de som hade barn kände extra mycket för barn.

Jakob Eklund har också studerat på hur den som ger empati mår. Ofta tycker den som ger empati att det kan vara jobbigt i stunden, men att det känns skönt efteråt. I vissa fall upplever man utmattning och frustration på kort sikt, men när de ser tillbaka känns det bra att ha haft empati.
– Riktig empati känns. Negativa känslor är jobbiga när man har dem, men när man ser tillbaka vill man inte vara utan den erfarenheten, säger Jakob Eklund.

Framöver vill Jakob Eklund skriva en överblick över den samlade empatiforskningen.
- De senaste tio åren har forskningen om empati exploderat och ingen har hela bilden. Jag vill ta ett helikopterperspektiv innan jag påbörjar några nya studier.

Drömmen är att göra Mälardalens högskola till ett empaticentrum i världen.
- Jag skulle vilja knyta ihop all forskning som sker om empati här så att det blir känt för alla att MDH är lika med empati.