Om mig- Lena-Karin Gustafsson

Jag är leg. Sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård och har en filosofie doktorsexamen inom ämnet vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Jag är för nuvarande docent på Mälardalens Högskola, akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och innehar en lektorstjänst i vårdvetenskap.

 

 

Jag har varit anställd på HVV sedan 2000 som universitetsadjunkt, från våren 2009 som universitetslektor och frånvåren 2014 docent i vårdvetenskap. Innan min anställning på Mälardalens Högskola har jag arbetat kliniskt som psykiatrisjuksköterska sedan 1986, främst inom den akutpsykiatriska slutenvården och i arbetsledande befattningar sedan 1993. Mitt huvudintresse i patientarbetet har varit inriktat mot akutpsykiatrisk vård samt psykosvård.


Avhandling Försoning – ur ett vårdvetenskapligt perspektiv

Denna forsknings syfte har varit dels att göra en ontologisk begreppsbestämning av begreppet försoning, dels att öka och fördjupa kunskapen om begreppets kliniska särdrag genom att problematisera försoning i relation till hälsa, lidande och människan som enhet. Förutom en beskrivning av försoning som vårdvetenskapligt begrepp fanns strävan efter att beskriva den försonande processen hos patienter som erfarit sorg och genom detta öka förståelse för försoningens grundläggande natur. Den kunskap som framträtt är dock ej absolut knuten till något specifikt lidande utan till vårdvetenskapen och dess försök att forma ideal för vårdandet. Forskningens övergripande frågeställning var: Vad är försoningens innebörder? Denna frågeställning följs av: Vad är försoning relaterat till hälsa och lidande? Forskningen har genomförts via fyra delstudier som alla skiftat gällande material och metod.  Den övergripande metodologin har sin utgångspunkt i hermeneutik inspirerad av Paul Ricoeur. Den första delstudien är en metasyntes av aktuell forskning som berört försoning, medan den andra delstudien utgörs av en begreppsanalys  av  ordböcker.  Delstudie tre består av skönlitterära texter som lyfter fram innebörder av försoning. Den fjärde delstudien är empirisk och utgår från berättelser om försoning. Dessa försoningsberättelser, från kvinnor med personliga erfarenheter av sorg.

Forskningsområde: Vårdetik - Vårdvetenskaplig forskning i första hand med inriktning mot kontexterna psykiatrisk vård och äldrevård.

 

Pågående och planerad forskning

För närvarande är min forskning förutom kring begreppet försoning inriktad på begreppet värdighet, betydelsefulla möten, hälsa och evidens. Dessa beforskas i såväl psykiatrisk vård som äldrevård och hemsjukvård.

Min forskning bedrivs för nuvarande främst inom ramen för nedanstående projekt

Tre studier har gjorts med min inblandning inom ramen för Axellinaprojektet om värdighet i psykiatrisk vård. Materialet har varit omfattande och utgjorts av fokusgruppsintervjuer med vårdare inom sluten psykiatrisk vård, vilka samtliga avhandlar beskrivningar och berättelser om värdighet i den kliniska vårdsituationen.

Tre studier har också gjorts inom ramen för projektet Betydelsefulla möten i vården baserade på över 300 skrivna berättelser utifrån såväl patienter, anhöriga och vårdares perspektiv. Berättelserna i detta projekt har inte varit knutna till någon specifik vårdkontext utan till möten med olika vårdande instanser.

EKUAHLs projektet pågår och har resulterat i två studier och en forskningsrapport beträffande aspekter av vårdande med evidens hos sjuksköterskor som arbetar med sköra äldre.

SKÄL projektet är påbörjat (datainsamling pågår) och syftar till att öka samverkan mellan högskolan och de kommunala verksamheterna genom att studenterna fokuserar och närmar sig vårdproblem som sjuksköterskor i det dagliga vårdarbetet

LIPOR-projektet pågår i analysfas. Projektet avser att belysa innebörden av avgörande attribut i sjuksköterskans ledarskap för en etisk vård av patienter i sluten psykiatrisk vård.  Första manus av tre accepterad i Nursing Ethics. Rapport skriven och levererad till landstinget Västmanland.

SKÄL projektet pågår och syftar till att öka samverkan mellan högskolan och de kommunala verksamheterna genom att studenterna fokuserar och närmar sig vårdproblem som sjuksköterskor i det dagliga vårdarbetet stöter på gällande patientgruppen sköra äldre. Datainsamling slutförd och artikelskrivning pågår.

Intensiv multiprofessionell hemrehabilitering för äldre, pågår och är i datainsamlingsfas. Detta projekt syftar till att införa intensiva rehabiliteringsinsatser i hemmet för äldre personer som ansöker om hemtjänst. Fokus är på mångdimensionella aspekter av hälsa, den omgivning (kontext) personen lever i samt de äldres erfarenhet av rehabiliterande insatser.

Dessutom tillkommer pågående forskning kring begreppet försoning i klinisk belysning via berättelser anhöriga och patienter med diabetes, där en artikel ligger i manusfas.

List of publications

 

  1. Gustafsson, L-K. (2008). Försoning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Doktorsavhandling. Åbo Akademi, Finland. Contains 4 separate studies.
  2. Gustafsson, L-K., Lindström, U., & Wiklund, L. (2011). The meaning of reconciliation in a clinical setting: Women’s stories about their experience of reconciliation with suffering from grief. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 525-532
  3. Gustafsson, L-K., Snellman, I., & Gustafsson, C. (2012). The meaningful encounter: Patient and next of kin stories about their experience of meaningful encounters in health Care. Nursing Inquiry, 20 (4), 363-371 doi: 10.1111/nin.12013
  4. Gustafsson, L-K., Wigerblad, Å., & Lindwall, L. (2013). Respecting dignity in forensic care- the challenge faced by nurses of maintaining patient dignity in clinical caring situations. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, 1-8 doi: 10.1111/j.1365-2850.2012.01895.x
  5. Gustafsson, L-K., Wigerblad, Å., & Lindwall, L.(2013). Un-dignifying care: Violation of patient’s dignity in involuntary psychiatric hospital care from nurse’s perspective. Nursing Ethics, 21 (2), 176-186 doi: 10.1177/0969733013490592
  6. Snellman, I., Gustafsson, C., & Gustafsson, L-K. (2012). Patients’ and Caregivers’ Attributes in a Meaningful Care Encounter: Similarities and Notable Differences. International Scholarly Research Network, ISRN Nursing 9 pages, doi:10.5402/2012/320145
  7. Gustafsson, C., Gustafsson, L-K., & Snellman, I.(2013). Trust leading to hope – the signification of meaningful encounters in Swedish healthcare. The narratives of patients, relatives and healthcare staff. International Practice Development Journal, 3 (1), [5]
  8. Gustafsson, L-K., Mattson, K., Dubbelman, K., & Ahlgren, Å. (2014). Aspects of nursing with evidence-base when nursing frail older adults: A phenomenographic analysis of interviews with nurses in municipal care. Scandinavian Journal of Caring Sciences 9 pages, publ. online jan 2014 doi: 10.1111/scs12112 
  9. Snöljung, Å., Mattsson, K., & Gustafsson, L-K. (2014). The derivering perceptions among physiotherapists of how to work with the concept of evidence. Journal of Evaluation in clinical practice, 3 (1) [5]
  10. Gustafsson, L-K., & Stenberg, M. (2015). Crucial contextual attributes of nursing leadership toward an ethical care. Nursing ethics, 1-11 doi: 10.1177/0969733015614879
  11. Gustafsson, L-K. (2010).  Avskurenhet och gemenskap.  I Wiklund- , L, Gustin (red) Vårdande vid psykisk ohälsa. s 181-196. Lund: Studentlitteratur
  12. Gustafsson, L-K. (2010). Försoning med hälsa och lidande. I Vårdande vid psykisk ohälsa.  I L, Wiklund- Gustin (red) Vårdande vid psykisk ohälsa. s 297-313. Lund: Studentlitteratur
  13. Gustafsson, L-K.(2012). Försoning. I  I, Bergbom., & L, Wiklund-Gustin(red). Begrepp och begreppsutveckling inom vårdvetenskap. S 473-483. Lund: Studentlitteratur
  14. Busk, Y. (2009). Acceptans är inte samma sak som försoning, L-K Gustafssons forskning. Omvårdaren, 3, 24-25.