Om mig

Jag är Fil.dr. i sociologi och arbetar som lektor på Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd vid Mälardalens högskola. Min forskning kretsar kring såväl identitetsskapande i muntliga och skriftliga berättelser som mobbning i arbetslivet. Jag har en lång undervisningserfarenhet vid Mälardalens högskola (sedan 1999), där såväl undervisning som producerad magisteruppsats respektive utvärderingsrapporter under årens lopp har format mitt forskningsintresse för individers möten, interaktion, identitet och samtal inom olika kontexter.

Forskarutbildningen läste jag vid Örebro Universitet under åren 2003-2010. I avhandlingsarbetet riktade jag intresset mot hur arbetstagare upplever sin psykosociala arbetsmiljö, mer specifikt; hur kan en person som har varit mobbad på sin arbetsplats beskriva och förmedla sina upplevelser? I min avhandling Mobbning, intriger, offerskap – att tala om sig själv som mobbad i arbetslivet analyserar och diskuterar jag hur berättare retoriskt organiserar sina berättelser. Det är en språknära analys, med fokus på hur de mobbade själva talar om sina erfarenheter och hur de vill bli uppfattade. De vittnar om ha drabbats av psykisk ohälsa som en följd av mobbningen och hur det har medfört ett livslångt lidande. Teoretiskt och metodologiskt tar avhandlingen avstamp i en variant av socialpsykologi, närmare bestämt en diskursiv narrativ ansats – där språk betraktas som handling (att säga något är att göra något).

Mina huvudsakliga forskningsområden utifrån diskurs– och narrativ analys är identitetsskapande, interaktion och medier. En del av forskningen handlar hur yrkesidentiteterna sjuksköterskor och socialsekreterare konstrueras i media. En annan del om hur kategorier som ”rättshaverister” respektive ”visselblåsare” konstrueras och reproduceras i olika kontextuella sammanhang – där jag ingår i forskargruppen ”Studier av sociala kategoriseringar”.

I dagsläget ingår jag även i ett forskningsprojekt VÄLKOM (välfärdssektorns långsiktiga kompetensförsörjning) som är ett samarbetsprojekt mellan Mälardalens högskola, Västerås stad, Eskils­tuna kommun samt landstingen i Västmanland och Sörmland. Det finns ett stort rekryteringsbehov av sjuksköterskor och socionomer – därför syftar VÄLKOM till att bidra med vetenskaplig kunskap kring arbetsvillkoren och motiven för yrkesval hos sjuksköterskor och socionomer. Analyser görs på samhälls-, organisatorisk- och individnivå, för att ge en samlad och fördjupad förståelse av dessa frågor.

Den delstudien jag arbetar med syftar till att synliggöra hur vi talar, skriver och tänker om ”problemet” med kompetensförsörjningen. Omgivningens förhållningssätt till problematiken påverkar kommunikationen mellan professionella och/eller professionella och patienter/klienter, och varför yrkesgrupperna välja eller väljer bort yrket. Genom att studera elektroniskt publicerade medietexter i nationella och lokala forum, kan problematiken förstås som en retorisk kamp mellan olika versioner av tillståndet i vården och omsorgen, där vissa parter inte få gehör för sina versioner.

Synliggörandet av hur ”sanningar” kring problematiken skapas utgör ett underlag för såväl politiker som chefer att diskutera: vilka konsekvenser kan den mediala bilden av organisationer och dess yrkesidentiteter få eller ha – men även diskutera och se över vad som faktiskt kan göras ute på arbetsplatser för att nyansera den mediala bilden.

 

Min undervisning kretsar i huvudsak kring mina forskningsområden – kurser inom kommunikation, kvalitativ forskningstradition samt diskurs- och narrativ analys.
 

 

Mina publkationer i DiVA

  • ”Kör tills du brakar, sedan kastar vi ut dig om du inte flyr innan” – Socialsekreterares berättelser om uppbrottet från arbetsplatsen.
  • Nurses' blogs as part of a political process - Professional identity as a rhetorical resource for negotiating responsibility and blame

    The working conditions of nurses in the Swedish healthcare system are often debated in the news media, where the various stakeholders' (nurses, union, politicians and healthcare managers) versions of events are laid out. By using social media, nurses can participate in the debate and in a political process by drawing on narrative elements as responses to politicians' and healthcare managers' neglect of the nurses' situations. This article reports on a study of 50 topic driven blogs written by nurses from 2013 to 2015 and published on the website of a union magazine for healthcare professionals. Departing from a discursive narrative approach, the aim of the study is to analyse how the nurses narrate their working conditions and what they convey. The study shows that the bloggers create a we-ness by constructing and displaying their professional identity, illustrating unfair working conditions, conveying criticism and negotiating responsibility and blame. Addressing other nurses, the bloggers presume that others in the profession experience similar things in their workplaces and thereby encourage them to take action and make the injustices known. In order to gain credibility for the reported events and the relations, rhetorical resources such as factual accounts, categories, pronouns and a media discourse are used. The media discourse that is (re)produced in the blogs and elsewhere may result in nurses being trapped in their way of talking about their working situation, normalising it and having difficulty finding solutions.

  • Metaphorical expression used in Swedish news media narratives to portray the shortage of nurses and their working conditions

    Aim: The aim of the study is to uncover and reveal how nurses as a profession and their working conditions are dramatized and portrayed inSwedish media narratives about the shortage of nurses. Background: The media is an arena where stakeholders can air their views of the healthcare sector in general and the situation for nurses in particular. The focus in this study is the debate in Sweden on the shortage of nurses. Design: Qualitative discursive study. Method: A discourse analysis of media narratives about nurses and their working conditions published in several Swedish newspapers from 2009-2014. 1779 articles were included in the study. A selection (113 articles) of these articles was further analysed using a qualitative discursive psychological approach. Findings: Nurses are portrayed as being good, concerned about and critical of healthcare managers and politicians for not taking action. The accused actors justify their actions by partially accepting or displacing responsibility. The shortage of nurses is framed as a social problem - a threat to patients' safety. Seven different types of metaphorical expression frame the problem as inevitable, beyond control, abstract, an individual and collegial problem and nurses as replaceable. In addition, nurses and patients are dehumanized and no-one is held responsible. Conclusions: This study analyses the role of the media in emphasizing the seriousness or obscurity of the problem and possible solutions to it. Alternative narratives are needed to re-frame the nursing shortage and to find sustainable solutions. 

  • The quest for truth : The use of discursive and rhetorical resources in newspaper coverage of the (mis)treatment of young Swedish gymnasts

    In 2012, the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN) published a series of articles criticising Swedish national level gymnastics for being abusive. This text analyses the subsequent debate by identifying the discursive and rhetorical resources used by the involved parties. The analysis shows how the parties negotiate accountability, manage dilemmas of stake and what the possible social consequences of these are. Five narratives are singled out in the debate: the counter narrative, the victim narrative, the defence-speech narrative, the expert narrative and the ‘not-us-narrative’. In these narratives, the involved parties used rhetorical resources to account for reality. Hence, the gymnastics community, the research community, individuals and journalists are all portrayed as actors co-producing a social problem.

  • The launching and establishment of a social problem : An analysis of the debate on Swedish national level gymnastics in Dagens Nyheter 2012-2013.

    In 2012 Sweden's largest daily newspaper, Dagens Nyheter, published a number of articles on the state of affairs in Swedish national level gymnastics. In these articles, ex-gymnasts, coaches, parents and physicians stepped forward and testified about recurrent wrongdoings and abuse against young (particularly) female gymnasts. In response to the criticism, the accused coaches and representatives of the Swedish Gymnastics Federation downsized or dismissed the criticism as inaccurate. This being said, and using discursive psychology and a qualitative design, this article sheds light upon this debate by viewing it as a struggle between a hegemonic discourse of "the goodness" of sports, on the one hand, a number of unfavorable and negative testimonies of the state of affairs in Swedish national level gymnastics on the other. More concretely, this struggle has been analyzed with regard to the discursive and rhetoric resources the involved parties' used to pursue their claims about the state of affairs in Swedish national level gymnastics and the impact these resources had for their credibility and legitimacy. Questions were: Who is entitled "to spell out" their view on the state of affairs within Swedish national level gymnastics? What is mediated and how? How are descriptions and accounts about reality constructed as credible and factual? It is concluded that social problems are launched via co-production; in this process, the gymnastics community, the research community, single individuals, and the media - were co-actors.

  • Havererade vårdkontakter : De professionellas vittnesmål om vanskliga vårdrelationer; hur de kan förstås, hanteras och förebyggas
  • “(Non-)abusive leadership in Swedish national level gymnastics : Portrayed and dramatized in and by the media”
  • The chronological I : The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives

    The aim of the article is to problematise and discuss the usefulness of the chronological I as a new analytical approach for studying the doing of identity in storytelling. The chronological I can be both a rhetorical resource for narrators and a new analytical tool for studying the process of doing identity. The article suggests that the chronological I adds a new analytical dimension to different types of narrative analysis. The article takes its point of departure in the understanding of the narrator as using time as a rhetorical resource for telling or doing identity in ongoing interactions. In this discursive narrative approach, narratives are viewed as socially situated actions in a context in which the narrator has to relate to culturally accepted agreements about responsibility and agency. The data for this article is based on interviews with twelve individuals exposed to workplace bullying. As this topic is sensitive, there is a need for narrators to manage their accountability when asked to account for their agency or non agency in the reported events.

  • ”Mobbning är ett farligt och smittsamt virus” – metaforer som retorisk resurs i berättelser
  • Mobbning, intriger, offerskap : att tala om sig själv som mobbad i arbetslivet
  • Projekt Mötesplats Torshälla : - en utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Torshälla Stads förvaltning, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget

    Ett tämligen unikt samverkansprojekt pågår sedan februari 1997 i Torshälla. Under medborgarkontorets tak samlas företrädare för socialförvaltning, arbetsförmedling, försäkringskassa och landsting för att genom nytänkande och samverkan utforma och prova nya vägar till ett meningsfullt arbete åt alla. Genom att tillhandahålla en mötesplats för såväl myndigheternas finansiella och personella tillgångar som berörda grupprs önskningar och mål vill man komma tillrätta med det "revirtänkande" som kan förekomma mellan olika myndigheter. Individen står i centrum. Målsättningen är att besökarna snabbare ska får arbete, utbildning eller annan sysselsättning.

    Rapporten behandlar hur projekthandläggarna har arbetat för att lösa samverkansproblematik mellan myndigheter, vilket kan orsakas av enskilda myndigheters organisatoriska lösningar, skilda regelverk och/eller olika kunskaps- och förklaringsmodeller, som kan innebära att människan inte får den hjälp hon behöver.

  • Det institutionella samtalet : En studie av mötet mellan välfärdsbyråkrat och medborgare på försäkringskassan

    I detta arbete studeras det institutionella samtalet mellan rehabiliteringshandläggare och besökare på försäkringskassan utifrån en samtalsanalytisk och sociologisk ansats. Syftet är att beskriva och analysera generella och specifika aspekter av det institutionella samtalet. Det teoretiska perspektivet utgörs således av samtalsanalysens företrädare från Harvey Sacks till Per Linell och Erving Goffman med sin teori om ”interaktionens ritualer”. De frågeställningar som behandlas är: Vad karaktäriserar mötesarenan? Hur struktureras samtalet i det givna sammanhanget? Hur ser mötets inre dynamik ut utifrån mötets givna förutsättningar? Hur ser maktsamspelet ut? Hur upprätthålls ”dramaturgin”?

    Resultatet jag har kommit fram till är att jag kan urskilja fem faser i samtalet som stämmer väl överens med tidigare forskning kring institutionella samtal. Faserna kan variera, men det som tydligt består är förekomsten av en början och ett slut på mötet. Enligt det goffmanianska synsättet har parterna internaliserat hur samtalet går till och accepterar då maktsamspelet mellan dem i den asymmetriska relationen. Den asymmetriska relationen både förstärks och tonas ned genom den fysiska miljön och dess rekvisita och genom handläggarnas bruk av vardagliga ord i samtalet. Handläggarna är den dominerande parten då jag hos dem har urskilt språkmarkeringar som syftar till att styra samtalet. I ett möte sker även en form av disciplinering av en besökare, vilken ifrågasatte regelverket.

    Dramaturgin upprätthålls genom att samtalsparterna accepterar sina givna roller i maktsamspelet och lyckas bevara en dramaturgisk disciplin mötet ut. Besökarna uppvisar en rolldistans, som även kan betraktas som en del av trovärdighetsintrycket. Parterna ger olika intryck i sina rollframträdanden till varandra och kommer oftast fram till en gemensam definition av situationen. I ett möte har jag upptäckt en kamp om situationsdefinitionen, där besökaren påverkar handläggaren till en annan definition av situationen. Det sker således en glidning i förhållningssätt hos handläggarna till att anpassa sitt agerande efter besökarnas attribut. Denna glidning innebär att parterna följer uppförandereglerna inom den interaktionella ordningen, vilket visar hur starkt parterna drivs av den moraliska kraften att ge varandra ett passande bemötande. Den moraliska drivkraften visar sig även i parternas sätt att ständigt rädda varandras ansikten i samtalet. Samtidigt som jag kan se hur den interaktionella ordningen fungerar oberoende av den institutionella ordningen, kan jag även se flera kopplingar mellan de två. Resultatet pekar på intressanta tendenser, vilket gör att jag gärna ser en att större studie genomförs på liknande sätt, då denna studie inte är så empiriskt omfattande.