Björn Karlsson: "Det ser ljust ut för solel"

Björn Karlsson är expert på solenergi på Mälardalens högskola (MDH). Han har arbetat och forskat på olika möjligheter att ta vara på den mest förnybara energikälla vi har i över 30 år. I dag kretsar hans forskning runt energieffektivisering av byggnader och förnybar energi, oftast med solen i centrum.

Björn Karlsson

Björn Karlsson trivs bäst i trakterna runt Gävle. Här är han uppvuxen och här bor han fortfarande, även om bopålarna flyttats från barndomens Järbo till hans och familjens hus i Älvkarleby. Arbetsplatserna har varierat från Uppsala, Älvkarleby, Lund och nu Västerås – men det är alltid till barndomstrakterna som han återvänder. Dessutom lever han som han lär och har solceller och solfångare på taket till sitt hus, tjugo välfungerande kvadratmeter som sparar energikostnader när solen skiner.

Intresset för solens energi började då han disputerade i fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet 1981. Forskningen handlade om energibeläggningar på fönster som minskar den värmeförlust som annars sker genom rutan och gör att ett hus behöver använda mindre energi för att hålla värmen. Något som idag är vanligt och väl utvecklat, men som då var senaste nytt.
- Det var tillfälligheter som gjorde att det blev solenergi. Jag hade gjort reflektionsmätningar på rostfritt stål och undersökt de optiska egenskaperna hos olika material. Då forskade jag bland annat på absorbatorytor för solfångare som levererar varmt vatten.

Enegikrisen gav forskningsmöjligheter
Under tidigt 1980-tal rådde energikris i Sverige och Björn Karlsson fick därför erbjudande av Vattenfall att forska på förnybar energi, med fokus på hur solenergi kunde tillvaratas. I 25 år utvecklade han där olika metoder, både för att tillvarata solvärmen i solfångare och för att generera el med solceller.
– När energikrisen gjort den tidigare billiga oljan dyr, skulle allt vara stort med syfte att kunna sälja solvärme. Vi testade stora fält med solfångare, men när tekniken var klar fanns inte oljan kvar i fjärrvärmesystemen och det blev ointressant eftersom folk hittat andra lösningar att värma sina hus, exempelvis med bergvärme.

Under tiden på Vattenfall var han också adjungerad professor, först i Uppsala, sedan i Lund. 2010 fick han en professur i energiteknik vid Mälardalens högskola i Västerås men fokus har under alla år legat på solenergi. I den nystartade forskarskolan Reesbe, som handlar om energieffektivisering inom fjärrvärmeområden, som MDH delar med högskolorna i Gävle och Dalarna är Björn Karlsson med i ledningsgruppen. Även här ingår solenergi som en del. I den nya forskningsprofil som MDH initierat med stöd från KK-stiftelsen, ”Future Energy”, är Björn Karlsson ansvarig för ett forskningsspår som handlar om energieffektivisering inom byggnadsområdet och förnybar energi. Inom profilen samarbetar MDH med olika företag, i Björn Karlssons fall bland annat ett projekt om solcellsystem tillsammans med ABB och deras välrenommerade solenergiexpert Bengt Strid.

Trots allt forskning och utveckling som pågått de senaste 30 åren så har inte solvärme fått någon riktig stor marknad i Sverige. Det beror enligt Björn Karlsson på två saker. I Sverige värmer vi ofta våra byggnader med fjärrvärme eller värmepumpar. I båda dessa fall har solvärmesystem svårt att konkurrera. Men nu finns nya möjligheter för den som är intresserad av att använda solenergi.
– I dag är det bättre att satsa på solceller, det vill säga att göra el av solenergin, för de allra flesta. Solceller håller till och med på att konkurrera ut solfångare, även för varmvatten. Med solceller kan en villaägare göra el till sitt eget behov och blir det överskott kan det levereras ut på nätet. Ersättningen för överskottet är ofta lågt. Då har man alternativet att lagra överskottet som värme i varmvattenberedare.  

Energisystemet avgörs av ekonomiska drivkrafter
Anledningen till det gynnsamma läget för solel är att priset har sjunkit drastiskt på solceller då det finns en överproduktion av sådana, framför allt från Kina. I takt med att priset sjunkit så har intresset ökat och det tror Björn Karlsson kommer att hålla i sig förutsatt att det inte blir strafftullar på solceller importerade från Kina.
– Sätter man upp solceller för att spara el på en vanlig villa i Sverige så är det lönsamt, däremot är det inte lönsamt för kraftverk att satsa på solel. Anledningen är att det är lönsammare att spara el med solceller än att sälja el från solceller. Och kraftbolag vill inte spara, de vill sälja, säger Björn Karlsson.

För villaägare är det dock intressant att spara då de får betala 1,20 kronor cirka per köpt kWh. Av det är 50 öre själva energikostnaden, 22 öre nätavgift och resten energiskatt och moms. Säljer de istället den el de producerar med solceller får de betydligt mer modesta 38 öre per kWh (maj 2013).

Hur populärt solel blir kommer att avgöras av hur såld el kommer att värderas.
– Allt beror på om avräkning kommer att göras timvis eller månadsvis för då skulle det ge möjlighet till villaägare att ”byta” el med elnätet. Ett hus med solseller skulle då kunna leverera el till elnätet när det har överskott och får tillbaka när det har underskott. En utredning pågår just nu om hur småhusägare kommer att få betalt för överskottet av el och det är avgörande för hur populärt solel kommet att bli i framtiden. Men, det allra bästa för en villaägare är att spara energin på något sätt och därmed undvika att skicka ut el på nätet. Därför ska forskarna vid Mälardalens högskola forska på möjligheterna att styra varmvattenberedaren så att den gör varmvatten av överskottet av solelen. Då ”sparar” man elen och kan använda den senare, fast i form av varmvatten.

Förnybar energi har medvind
Globalt sett får solenergi allt större betydelse på lång sikt, säger Björn Karlsson. Men i Sverige kommer solen alltid att vara ett komplement. Vi har en gynnsam energiproduktion med vattenkraft och biobränsle. Hälften av den energi som används i Sverige är förnybar. Totalt gör vi av med 500 TWh per år på både värme och el. Av dessa utgörs 120 TWh av biobränsle. Sverige är ett stort, glesbefolkat land. Ska man använda biobränsle måste det vara glesbefolkat med mycket skog. Därför kommer också direkt solenergi att få en begränsad betydelse i Sverige, däremot kommer den på sikt att få stor betydelse i världen.

Med förnybar energi tänker man i första hand på vind och sol. Vindkraften börjar nu synas i Sveriges energiproduktion och står för 6-7 TWh, solenergi är fortfarande försumbar. Lyckas solenergin väldigt bra kan den kanske nå upp till en TWh på 15 år, så det gäller att ha rimliga förväntningar. Men, allt beror på hur Sverige gör med kärnkraften. Försvinner den kan det bli snålt med el, trots att vi i nuläget har elöverskott. Så fort vi börjar använda fossila bränslen för elproduktion så blir det en helt annan prisbild än vad vi har idag.

Priset är det som driver utvecklingen. Solfångare och solceller har varit ganska dyra och har därför installerats av miljöintresserade, den stora massan vill ha färdiga, mogna system till rätt priser. Det finns idag, även om priserna fortfarande är ett gränsfall. Men det är roligare att arbeta med solenergi nu priserna gått ner och fler har möjlighet att vända sig till solen för el och värme.
– Det ser ljust ut för solel, säger Björn Karlsson.

 

Fakta Björn Karlsson

Bor: Älvkarleby
Ålder: 63 år
Familj: Fru och två vuxna barn.
Fritid: Kommunpolitik i Älvkarleby samt fotboll eller bandy, förr som fotbollstränare för ungdomar i Älvkarleby, nu som publik på Gävle IF:s fotbollsmatcher eller Skutskärs bandydito.
Det visste du inte: Före detta ”dålig” fotbollsspelare som fortfarande kan kicka till 100 med fötterna.