Andreas Ryve: ”Jag har tagit vara på möjligheterna”

Att cykla baklänges på enhjuling är kanske en av Andreas Ryves mer dolda talanger. Men hans talang och passion för matematik och didaktik är välkänd. Den har tagit honom på en resa som gått rakt fram från att först vara doktorand på Mälardalens högskola (MDH) till att 2012 utnämnas till professor i matematikdidaktik, och därmed bli den yngste professorn i det ämnet i världen.

– Jag har alltid haft lätt för matematik. I gymnasiet märkte jag att jag förstod och kunde förklara sådant som klasskompisarna frågade läraren om. Det var där jag fick tanken att lärande i matematik kanske kunde vara något för mig, säger Andreas Ryve.
Han insåg redan då att det är oerhört viktigt att läraren förstår vad eleverna tänker och frågar om. I dag är han med och formar både hur framtidens lärare ska utbildas och hur undervisningen ska gå till i klassrummen för att eleverna ska känna sig engagerade och tycka att matematik är roligt och intressant. Något som han anser är viktigt, även i det längre perspektivet, då Sverige behöver både ingenjörer och lärare som behärskar matematik och problemlösning. Det som sker i klassrummen i dag påverkar ungdomarnas yrkesval i framtiden.
– Att vara lärare är utmanande, komplext, meningsfullt och det är ett yrke som behöver bra folk, säger han.

Snabb resa från student till forskare
Andreas Ryve läste till lärare i matematik och historia vid Uppsala universitet och arbetade sedan som lärare vid en gymnasieskola i Västerås. 2001 sökte han till en forskarskola på MDH, finansierad av Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet, och blev en av de 15 antagna av 146 sökande. Han disputerade 2006 med en avhandling om hur forskare kan analysera klassrummets kommunikation, där han bland annat studerade lärarstudenters begreppsförståelse och förmåga till problemlösning.
Sedan gick det snabbt. Han anställdes som lektor på MDH direkt efter disputationen. 2007 fick han pengar från Vetenskapsrådet för fyra års heltidsforskning som han placerade i en forskartjänst vid Stockholms universitet. Forskningen han bedrivit där handlar om matematiklärarutbildningar i Sverige och Finland, som skiljer sig åt på många sätt.
– Det är två länder som är intressanta att jämföra då de är ganska kulturellt lika, men där resultaten i det internationella PISA-testet (Programme for International Students Assessment) är väldigt olika. Finland får väldigt bra resultat, medan det inte går så bra för Sverige.

Läsåret 2009-2010 tog han familjen med sig och åkte för ett års postdoc-vistelse vid University of Oxford i England. Där skrev han flera forskningsartiklar tillsammans med forskare både från Oxford och Cambridge. Tillbaka vid MDH igen, blev han docent år 2011. Endast ett år senare utnämndes han till professor i matematikdidaktik.
– Visst har det gått fort, men jag hade bra förutsättningar här på MDH och med pengarna jag fick från Vetenskapsrådet. Att forskarutbilda sig i Sverige är lyxigt i ett internationellt perspektiv och jag har tagit vara på de möjligheter som ges.

Samverkan ger fördelar till alla
Didaktiker inom matematik är en bristvara, men MDH är, efter Umeå universitet, ett av de lärosäten som ligger längst fram inom området. Satsningen inom området är stor och under året har ett dussintal licentiater och doktorander tillkommit och de ska Andreas Ryve nu handleda tillsammans med docent Kirsti Hemmi. Till hösten 2012 får akademin också ett tillskott i form av Heidi Krzywacki från Helsingfors universitet. Hon har tagit tjänstledigt från det i matematikdidaktikfrågor mycket framstående universitetet för att komma till MDH som universitetslektor. Andreas Ryve arbetar också för att få en gästprofessor i ämnet till MDH. Han är själv gästprofessor i Umeå vid ett forsknings- och utvecklingsprojekt som ska ta fram ett forskningsprogram om samproduktion, design och forskning mellan akademi och kommun.

Samverkan är viktigt för MDH och forskningen inom utbildning och under 2012 startade MKL, Mälardalens kompetenscentrum för lärande. Det är ett samarbete mellan kommunerna i regionen och MDH. Här ansvarar Andreas Ryve för projektet ”Räkna med Västerås” där forskare tillsammans med lärare, rektorer och andra beslutsfattare inom kommun och skola ska utveckla klassrumsundervisningen. Med de erfarenheter och resultat som görs kommer projektet också att utveckla och ytterligare förbättra lärarutbildningen på MDH.

Vill vinna landskampen
Men, det är inte bara regionens skolor Andreas Ryve vill utveckla. Han arbetar även med  Skolverkets satsning på 650 miljoner kronor för att förbättra fortbildningen av lärare.
– Forskargruppen är en nyckelaktör i arbetet att ta fram material för kompetensutveckling på webben och speciellt problemlösningsmaterial. Jag är sammankallande för forskargruppen som förutom MDH har forskare med från KTH och Högskolan i Dalarna.
Andreas Ryve ska även vara med och granska materialet. Och granskningarna slutar inte här, sommaren 2012 ska han efter förfrågan från Vetenskapsrådet, granska projektansökningar från lärosäten i hela landet.

Men allt arbete och all forskning har samma slutmål: att utveckla lärarutbildningen, förbättra matematikundervisningen för barnen och därmed öka kvaliteten på matematikkunskaperna i Sverige. I framtiden ska PISA-landskampen mellan Sverige och Finland sluta med svensk seger!

 

Kort fakta:

  • Ålder: 38 år
  • Bor: Västerås
  • Familj: Fru och två söner, 3 och 8 år
  • Fritidsintressen: Fågelskådning, bokcirkel, styrketräning, löpning, tennis, golf, fiske, fjällvandring.
  • Dold talang: Kan cykla enhjuling baklänges