Mehrdad Darvishpour - om genus, heder och jämställdhet
En ”invandrarman” från ett ”islamiskt land” som med ett glödande engagemang talar om jämställdhet. Mehrdad Darvishpour, genus- och etnicitetsforskare vid Mälardalens högskola, slår med all säkerhet hål på många fördomar när han är ute och föreläser. Han är en flitigt anlitad föredragshållare och debattör, som ofta syns i media, och som nyligen haft ett regeringsuppdrag om jämställdhet och heder i skolan.
- Mitt liv bygger på att bekämpa orättvisor och diskriminering i alla dess former, vare sig det handlar om kön, ålder eller sexuell läggning, säger Mehrdad Darvishpour.
Han är född och uppvuxen i Iran och började tidigt engagera sig politiskt mot landets fundamentalistiska styre. Hans mamma, Simin Darvishpour, som skilde sig från Mehrdads pappa, blev en stark förebild. Hon fick kämpa mot ett patriarkalt samhälle, och visade att det går att ändra sin egen situation trots hårda förutsättningar.
- För mig blev mamma inspirationskällan till mitt feministiska tänkande, konstaterar Mehrdad.
Det är nu 26 år sedan Mehrdad Darvishpour kom som politisk flykting till Sverige. I det sekulariserade Sverige kände han sig hemma nästan omedelbart, och idag tycker han det är berikande att ha sina rötter i två länder.
Forskning om familjekonflikter
Hans iranska bakgrund spelade in när Mehrdad så småningom sökte sig till Stockholms universitet och började studera familjekonflikter bland iranier i Sverige ur ett genus- och maktperspektiv. Efter en kandidatexamen i sociologi valde han att forska vidare och hans avhandling fick titeln ”Invandrarkvinnor som bryter mönster. Hur maktförskjutningen inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen”.
Enligt undersökningen, som Mehrdad gjorde bland gifta och frånskilda iranier i Sverige, var en bidragande orsak till skilsmässor den maktförskjutning som uppstod mellan makarna efter invandringen.
- Mannens status och inflytande sjunker ofta när han kommer till Sverige medan kvinnans situation förbättras. Om mannen sedan misslyckas med att integrera sig i det svenska samhället, till exempel blir arbetslös, kan han ha svårt att acceptera kvinnans ökade maktposition, säger Mehrdad.
Jämställdhet och hedersproblematik i skolan
Inklusive avhandlingen 2003 har Mehrdad Darvishpour författat ett 30-tal verk - egna böcker, kapitel i antologier och vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar - på temat kön, etnicitet och familj, som getts ut både nationellt och internationellt. Flera av hans böcker används som studentlitteratur, bland annat på Mälardalens högskola där Mehrdad undervisar i socialt arbete. Han är medlem i högskolans jämlikhets- och jämställdhetskommitté, sitter med i olika expertgrupper, till exempel för Socialstyrelsen, och medverkar i olika utredningar, som exempelvis statens omfattande kvinnomaktsutredning (Familj, makt och jämställdhet, SOU, 1997:138).
- Just nu har jag, tillsammans med professor Pirjo Lahdenperää från Mälardalens högskola och fil dr. Hans Lorentz från Lunds universitet, precis avslutat ett uppdrag för regeringens särskilda delegation för jämställdhet i skolan (Deja). Vi har gjort en kunskapsöversikt över hur arbetet för att bekämpa hedersproblematiken samt kombinera jämställdhet och mångfald i den svenska skolan har sett ut hittills, och tittar på hur det kan förbättras, berättar Mehrdad.
När det gäller frågor som rör så kallad hedersproblematik blir Mehrdad ofta kontaktad. Han deltog för några månader sedan i en debatt om hedersvåld, med bland andra Sveriges jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i panelen, och Mehrdads åsikter skiljer sig rejält från ministerns.
- Sabuni har ett kulturbetingat perspektiv på hedersproblematiken. Man tror att allt löser sig bara genom att ställa krav på invandrare och få dem att anpassa sig efter den svenska kulturen, säger Mehrdad.
Själv har han ett intersektionellt perspektiv på problematiken. Det innebär att han avstår från att kulturalisera och istället ser till hur olika maktfaktorer som klass, kön, etnicitet och generation samverkar på ett olyckligt sätt som leder till hedersvåld.
Ökad delaktighet
Mehrdad understryker att man inte ska hymla med att hedersproblematiken är överrepresenterad inom vissa utsatta grupper, men att sätta kulturella stämplar skapar bara ett "vi- och dom"-tänkande.
- Att Sverigedemokraterna nu kommit in i riksdagen är resultatet av sådant tänkande. Men integration handlar inte om "vi och dom", utan det är en ömsesidig process som syftar till ökad delaktighet, menar han, och tillägger att diskriminering är det största hindret för delaktigheten.
- Därför måste man från samhällets sida ge tydliga signaler om att exkluderande mekanismer inte är okej, till exempel genom hårdare straff för rasistiska brott och kvinnofridsbrott, säger Mehrdad Darvishpour.
