Om mig
Jag är idag professor emeritus i ekologisk ekonomi. Har varit anställd som forskare och lärare vid Uppsala universitets nationalekonomiska och företagsekonomiska institutioner. Tog licentiatexamen i företagsekonomi 1967 och disputerade 1973 på en avhandling om positionsanalys. Blev docent i företagsekonomi och godkändes 1974 som docent i nationalekonomi inför en anställning som docent i miljövård, särskilt naturresursernas ekonomi vid Institutionen för ekonomi, Lantbrukshögskolan, numera SLU.
Om ekologisk ekonomi, min vetenskapliga inriktning
Ekologisk ekonomi kan beskrivas som ekonomi för hållbar utveckling. 1995 kom jag till Mälardalens högskola, Västerås, där ett grundutbildningsprogram i ekologisk ekonomi startade för att pågå till 2005. Idag finns på den samhällsvetenskapliga sidan enskilda kurser i hållbar samhälls- och företagsutveckling inom ramen för Masterutbildning på engelska.
Min bakgrund i företagsekonomi och mitt miljöengagemang har gjort mig kritisk till monopolet för neoklassisk teori vid universitetens nationalekonomiska institutioner. Neoklassisk teori duger för vissa syften men är, som jag ser det, otillräcklig i relation till kraven på en hållbar samhällsutveckling. Neoklassisk teori är speciell ur ideologisk synvinkel vilket är ytterligare ett skäl att förorda en pluralistisk hållning där olika teoretiska perspektiv (skolbildningar) samexisterar och konkurrerar.
För att demokratisera nationalekonomin kan man utgå ifrån en Political Economic Person som alternativ till neoklassiska Economic Man och en Political Economic Organization som alternativ till att endast studera vinstmaximerande företag. Paradigmfrågorna inom nationalekonomin är alltså centrala i min forskning. Men också när det gäller vetenskapsteori och ideologi behövs mer öppna och pluralistiska synsätt. Spänningen mellan teknokrati (expertvälde) och demokrati tar sig klara uttryck i hur beslutsunderlag utformas. Neoklassisk Cost-Benefit analys (CBA) bör snarast utmönstras till förmån för Positionsanalys (PA) och andra metoder som utgår från demokratiska ideal.
I forskning och undervisning är det viktigt att synliggöra de aktörer som har särskilda möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Hur tolkar de 'hållbar utveckling' och vilka praktiska lösningar förordas? Aktörstänkande är också en bra grund för att förstå institutionell förändring. En anomali i vårt nuvarande politisk-ekonomiska system är att aktiebolag, som har stor makt när det gäller att påverka samhällsutvecklingen, är definierade i monetära termer medan hållbar utveckling främst innebär krav på prestanda i icke-monetära avseenden.
Referenser:
Söderbaum, Peter, 2011. Bortom BNP. Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling. Studentlitteratur, Lund.
Söderbaum, Peter, 2008. Understanding Sustainability Economics. Towards pluralism in economics. Earthscan, London.
