Anna Karin Andersson försvarar sin doktorsavhandling i vårdvetenskap

Disputationer och licentiatseminarier

Datum: 2017-10-20
Tid: 13.15
Plats: Mälardalens högskola, sal Filen, Eskilstuna

Anna Karin Andersson vid akademin för hälsa, vård och välfärd, försvarar sin doktorsavhandling "Everyday functioning in six-year-old children born preterm" i sal Filen på Mälardalens högskola i Eskilstuna.

Titel: "Everyday functioning in six-year-old children born preterm"

Serienummer: 236.

Opponent är docent Eva Nordmark, Lunds universitet. Betygsnämnd är docent Margareta Adolfsson, Jönköping University, docent Fredrik Ahlsson, Uppsala universitet, samt professor Inger Holmström, MDH.

Reserv: docent Mia Heikkilä, MDH.

Sammanfattning

Vardagslivet för barn består av komplexa situationer och aktiviteter till exempel lek utomhus med kompisar, middag med familjen, simskola och TV-spel med syskon. För att fungera i dessa situationer behöver barn utveckla färdigheter, anpassade för aktiviteten och för miljön där vardagssituationen äger rum. Barn behöver också fungera i interaktion med andra och uppfylla de sociala roller som förväntas utifrån ålder, mognad, social och kulturell miljö. Barn födda för tidigt har i ett flertal studier visat ökad risk för kognitiva och motoriska svårigheter och beteendeproblem vilka kan ha betydelse för vardagsfungerandet.
 
Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka vardagsfungerande hos sexåriga barn födda för tidigt. Avhandlingen inkluderade studier om föräldrars uppfattningar om sina barns vardagsfungerande, samband mellan riskfaktorer förknippade med för tidig födsel och vardagsfungerande, barnens uppfattningar om egen kompetens i vardagsaktiviteter, samt barnens uppfattningar om betydelsefulla vardagssituationer. Genom insamling av data från nationella register, föräldraenkäter, ett bildbaserat intervjuverktyg samt intervjuer utifrån barnens fotografier rörde sig avhandlingen från ett gruppbaserat perspektiv till ett individbaserat perspektiv och från ett barnperspektiv till barnets perspektiv. Totalt deltog 144 barn födda för tidigt, 222 barn födda i fullgången tid och barnens föräldrar. 
 
Resultaten visade att de flesta föräldrar uppfattade att deras barn hade ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion med andra och med små beteendeproblem. De för tidigt födda barnen uppfattades ha mer svårigheter i sitt vardagsfungerande jämfört med de fullgånget födda men båda grupperna fanns representerade i de sju variationsmönster av vardagsfungerande som identifierades. Resultaten indikerade att för tidig födsel har mindre betydelse, istället har hyperaktivitet mest betydelse för vardagsfungerandet. De för tidigt födda barnen uppfattade sig själva skickliga i de flesta vardagsaktiviteter. Barnen uttryckte att betydelsefulla vardagssituationer är att göra saker, själv eller med andra och på olika platser. Barnen beskrev vikten av ändamålsenliga färdigheter och att ha personer eller husdjur att vara med och känna sig älskad av. De uttryckte också längtan efter att få göra mer saker, få lära sig nya färdigheter och bli skickligare i andra. Resultaten i avhandlingen visar att också vardagsfungerande bör inkluderas i uppföljningen av barn födda för tidigt och omfatta riskfaktorer så väl som beteende- och omgivningsfaktorer. Förskolebarn födda för tidigt har förmågan att reflektera över sitt eget fungerande och uttrycka behov och önskningar för att vara delaktiga i vardagssituationer, därför bör även unga barn tillfrågas och inkluderas i planering av kliniska insatser som rör vardagslivet.